Uppsats

I sitt rätta element? : Specialpedagogers och speciallärares professionalisering 2007- 2021

Yrkesexamen på avancerad nivå

Andersson, Andreas, Röing Arrias, Kristina

Stockholms universitet/Specialpedagogiska institutionen

Publicerad: 2022

Språk: Svenska

Nyckelord

klicka för att söka

⌕professionalisering ⌕Specialpedagog ⌕specialpedagogik ⌕profession.⌕speciallärare ⌕specialprofession

Sammanfattning

Detta examensarbete har som syfte att utveckla kunskap om skolans speciallärares och specialpedagogers (specialprofessioners) professionalisering mellan 2007 och 2021. Metoden är en kvalitativ textanalys av Lärarförbundets tidning Specialpedagogik och studien har en deduktiv ansats med induktiva inslag. Den teoretiska ramen är hämtad från Harries-Jenkins (1970/2010) arbete kring professioner i organisationer där begreppet professionalisering genom en definition av den professionella som askriptiv blir det analytiska verktyget i studien. Examensarbetets teoretiska analysmodell utgår från denna professionaliseringsteori som grundas i studiens syfte och frågeställningar. Forskningsöversikten belyser villkoren för specialprofessionerna i en svensk skolkontext och pekar på hur specialprofessionerna verkar i ett komplext system med ett dynamiskt förlopp där målet att arbeta förebyggande för inkludering ställs mot en praktik där förutsättningarna för detta arbete inte är givna. En stor mängd reformer och ändringar i policy framgår som en källa till osäkerhet kring specialprofessionernas roller. Det analyserade resultatet presenteras under de element som återfinns i studiens teori: kontext, utbildning, struktur och ideologi. Resultatet visar på olika utvecklingar av specialprofessionernas professionalisering mellan 2007 och 2021. Professionerna är under stor påverkan av politiska reformer vilket inverkar på såväl utbildning som yrkespraktik. Utbildningarna präglas av utredningar och osäkerhet kring det svenska systemet med två specialprofessioner. Strävan mot standardisering genom en större legitimering framstår som en dragkamp mellan organisation och profession. En tydlig rörelse främst ur specialpedagogernas perspektiv är professionens närmande mot skolledning, exempelvis genom kombinationstjänster specialpedagog/biträdande rektor. Sammanfattningsvis präglas specialprofessionerna som kollektiv av en yttre homogenitet samtidigt som de ofta arbetar isolerade från varandra. Bristen på gruppidentitet och gruppkultur inom specialprofessionerna får konsekvenser för den enskilda yrkesutövaren samt för professionernas status. Fackförbundets tidskrift framstår i vissa fall som moralhöjande i sin strävan att säkerställa specialprofessionernas ställning. Ett exempel på förslag till vidare forskning är att vidare studera specialprofessionerna med fokus på hur skolans olika kontexter inverkar på professionaliseringen.