Isoleringsmaterialets inverkan på energianvändning och klimatpåverkan : -En fallstudie

Sammanfattning

Inom EU står byggnadssektorn för en hög andel av energianvändningen och medlemsländerna har satt upp mål för att minska energianvändningen. Målen som har fastställts i Sverige innebär att utsläppen av växthusgaser ska vara netto noll senast år 2045. I det här sammanhanget blir det extra viktigt att använda sig av tekniker som minskar CO2e-utsläppen och gynnar klimatet. En byggnads klimatskärm är en primär faktor till energianvändningen och det ställs höga krav på materialen som installeras i klimatskärmen. Det kommer i detta examensarbete utföras en fallstudie på en byggnad i Ljusne, Söderhamn. Här studeras tre olika isoleringsmaterial och två fönstertyper för att analysera deras påverkan på byggnadens energianvändning och för att ta fram det optimalaste alternativet ur ett klimatneutralt perspektiv. De material som studeras är mineralull, fenolskumskiva och termoträ samt vanligt fönster och passivfönster. För att besvara denna frågeställning utförs det energisimuleringar genom datorprogrammet BV2 samt beräkningar med materialens miljövarudeklarationer (EPD) för att analysera deras klimatpåverkan. Byggnadens klimatpåverkan beräknas med hjälp av byggsektorns miljöberäkningsverktyg (BM). I BM beräknas byggnadens utsläpp i koldioxidekvivalenter ut för renovering, energianvändning per år och under en livscykel på 50 år. Energisimuleringar utförda i BV2 visar att tilläggsisolering med fenolskum och fönsterbyte till passivfönster är den effektivaste metoden vid renovering av ytterväggen ur ett energieffektivt användningssätt. Då denna kombination har den lägsta energianvändningen, primärenergital och genomsnittlig värmegenomgångskoefficient. Det påvisar ett resultat med ett primärenergital på 72,5 kWh/m2 och en energianvändning på 116,8 kWh/m2. Men kombination av termoträ och passivfönster är den mest verkningsfulla på byggnadens klimatpåverkan. Detta illustreras i BM där klimatpåverkan för renovering är 2928,9 kg CO2e, energianvändning ger 3980,7 kg CO2e/år och klimatpåverkan för en livscykel på 50 år blir då 201 964 kg CO2e. Användningen av energisimuleringar gör att effektiva och klimatanpassade material kan studeras närmare för att avgöra dess betydelse. För att klimatmålen i Sverige och även EU ska kunna uppnås är behovet av verkningsfulla material väsentliga. Det här examensarbetet är en del i ledet mot ett klimatneutralt samhälle.