Jämförelse av GIS-metoderna buffert- och nätverksanalys för planeringsunderlag : En fallstudie om skolupptagningsområden i Borgholms kommun

Sammanfattning

Enligt svensk lagstiftning måste varje kommun ordna med utbildning för de personer som har rätt till det och är folkbokförda i kommunen. Vilken skola som en person hänvisas till utgår från närhetsprincipen, där avstånd till skolan är en central faktor. Idag använder flera kommuner upptagningsområden som ett planeringsverktyg för att hänvisa personer till en grundskola. Dessa upptagningsområden kan behöva uppdateras med jämna mellanrum utifrån förändringar i befolkningsmängden eller vid etablering av en ny skola. Syftet med denna studie var att undersöka hur val av metod påverkar avgränsningen av skolupptagningsområden i Borgholms kommun. Genom att tillämpa och jämföra buffert- och nätverksbaserade analyser kunde skillnader mellan metoderna belysas. Båda metoderna användes för att skapa nya förslag på upptagningsområden, både efter euklidiskt avstånd (buffertanalys) samt restid via bil (nätverksanalys) för varje skolenhet. Analyserna genomfördes separat för årskurserna F–6 samt 7–9. Områden nära den nya gränsdragningen identifierades som gråzoner i analysen. Resultatet visar att de framtagna upptagningsområdena skiljer sig mellan metoderna. Olikheterna omfattade geografisk utbredning, ytstorlek och antal adresspunkter inom respektive område. Buffertgenererade områden ger raka gränslinjer, medan nätverksbaserade områden har mer oregelbundna former. Upptagningsområdenas storlek varierar beroende på metod, där de största skillnaderna återfanns för årskurs F–6. Även antalet adresspunkter varierar, vilket medför konsekvenser för befolkningen eftersom det påverkar skoltillhörigheten. Val av metod visar sig särskilt påverka gråzonernas skoltillhörighet. Utifrån resultaten och kommunens bedömning ansågs nätverksanalysen mer lämplig att tillämpa för Borgholms kommun och Öland. Detta eftersom den skapade upptagningsområden utifrån vägnätverk och restid, vilket gav en mer realistisk bild av förflyttningar. Sammantaget visar denna studie att metodval har en betydande påverkan på resultatet och därmed avgränsningen av skolupptagningsområdena. Val av metod bör därför baseras på dels analysens syfte, dels områdets geografiska förutsättningar.