Jämställdhet inom Big 4 i Sverige: en analys av företagens årsredovisningar : En kvalitativ och kvantitativ studie om jämställdhet i Big-4 företagen

Sammanfattning

Syftet med studien är att undersöka hur de svenska Big 4‑företagen redovisar jämställdhet mellan kvinnor och män i sin externa rapportering. Detta görs genom att kartlägga könsuppdelade nyckeltal, uppsatta mål samt hur jämställdhetsarbetet beskrivs språkligt. Studien syftar vidare till att analysera vilka faktorer som kan förklara eventuella likheter och skillnader samt hur dessa kan förstås utifrån legitimitetsteori och institutionell teori. Metod: Studien bygger på en kvalitativ dokumentanalys av Big 4‑företagens års- och hållbarhetsrapporter för perioden 2020–2025, kompletterad med en kvantitativ kartläggning av könsuppdelade nyckeltal. Analysen genomfördes tematiskt med stöd av ett kodschema baserat på studiens teoretiska ramverk. Resultat och slutsats: Studien visar att Big 4‑företagen använder liknande typer av nyckeltal och målformuleringar i sin rapportering, framför allt könsfördelning totalt och på ledande nivåer. Den språkliga kommunikationen präglas av normativa värdeord såsom inkludering, mångfald och lika möjligheter, vilket skapar en värderingsdriven men delvis symbolisk framställning av jämställdhetsarbetet. Resultaten visar även att likheterna i rapporteringen kan förstås som ett uttryck för institutionell isomorfism, där företagen anpassar sig till gemensamma normer och förväntningar i branschen. Samtidigt fungerar rapporteringen som ett verktyg för att upprätthålla legitimitet, särskilt i en bransch där förtroende är centralt. Sammantaget framträder en rapporteringspraktik som befinner sig i skärningspunkten mellan transparens och legitimitet. Bidrag: Studien bidrar till ökad förståelse för hur jämställdhet kommuniceras i Big 4-företagens externa rapportering. Genom att kombinera institutionell teori och legitimitetsteori visar studien hur standardiserade nyckeltal och värderingsdrivet språk används för att skapa legitimitet och möta institutionella krav. Resultaten synliggör även skillnaden mellan hur jämställdhet framställs i rapporteringen och hur representationen faktiskt ser ut inom organisationerna. Trots en relativt jämn könsfördelning bland nyanställda är könsbalansen betydligt mer ojämn på ledningsnivå, vilket pekar på utmaningar kopplade till karriärutveckling, befordran och arbetsvillkor. Studien belyser också vikten av att tydligare koppla ambitioner och värderingar till konkreta mål, uppföljning och resultat för att stärka trovärdigheten i rapporteringen och skapa bättre förutsättningar för ett långsiktigt jämställdhetsarbete. Förslag till vidare forskning: Framtida studier kan med fördel kombinera dokumentanalys med intervjuer för att undersöka hur medarbetare uppfattar jämställdhetsarbetet internt och om det överensstämmer med den externa kommunikationen. Det vore även värdefullt att studera hur klienter och andra intressenter tolkar rapporteringen, samt att genomföra longitudinella analyser efter införandet av CSRD och ESRS. En internationell jämförelse mellan Big 4‑företag i olika länder kan dessutom belysa hur nationella institutionella kontexter påverkar rapporteringen.