Kärlek och politiken, den smala balansgången : En kvantitativ sociologisk studie om svenskars parbildande

Sammanfattning

Denna kandidatuppsats i sociologisk samhällsanalys undersöker sambandet mellan politiska värderingar, polarisering och parbildning. Med utgångspunkt i GAL-TAN syftar studien till att vidare undersöka den ökade politiska polariseringens praktiska effekter på parbildning i Sverige. För att göra detta användes SOM-institutets nationella enkätundersökning från 2024, riks-1. Urvalet bestod av 1 493 respondenter efter utrensning av minderåriga, icke-heterosexuella samt ofullständiga enkätsvar. Studien tar avstamp i tidigare forskning om det växande värdegapet mellan män och kvinnor, såväl nationellt som internationellt, men även affektiv polarisering och politisk homogami och heterogami. Studiens teoretiska utgångspunkt utgår från Anthony Giddens teorier om livspolitik, senmodernitetens identitetsprojekt och rena relationer, samt Raewyn Connell och James Messerschmidts teori om hegemonisk maskulinitet. Studiens resultat visar att sambandet mellan politiska värderingar och civilstånd är svagt och saknar statistisk signifikans. Varken hög grad av politisk polarisering eller könsspecifika värderingspositioner på GAL-TAN-skalan kunde tydligt kopplas till sannolikheten att vara i en parrelation. Resultaten indikerar därmed att politiska värderingar tycks ha begränsad betydelse för partnerval och relationsstatus i en svensk kontext, vilket delvis står i kontrast till tidigare internationell forskning om affektiv polarisering och relationer. Slutligen kommer diskussionen, vilket berör anledningar till nollsambandet. Studiens variabelformulering har eventuellt begränsat möjligheten att fånga de vitala, sociala processer vilka ligger till grund för parbildandet. Det uteblivna sambandet kan också handla om att politisk homogami är så stark att individer söker sig till likasinnade, eller att den svenska polariseringen ännu inte nått nivåer där den hindrar parbildning på mikronivå. Slutligen avslutas diskussionen med en reflektion om framtida forskning och hur longitudinella studier hade varit fruktsamma för vidare förståelse av fenomenet.