Kolinlagringar i Sveriges skogar : En jämförelse mellan produktionsskog och urskog

Sammanfattning

För klimatet spelar skogen en viktig roll eftersom den binder in koldioxid från atmosfären. Genom fotosyntes binds kolet in i biomassan och när organiskt material bryts ned bidrar det till kolinlagringar i marken. Idag finns det många studier om skogens kolinlagringar, men de undersöker endast nettoinbindningen av kolet i skogen och få studier visar hur mycket kol som totalt är inlagrat i en skog. Det finns inga studier om hur det ser ut i Sverige och det finns få studier som visar på skillnaden i kolinlagring mellan en produktionsskog och en urskog. I den här litteraturstudien presenterar jag hur mycket kol som är inbundet i den svenska skogen och hur det skiljer sig mellan produktionsskog och urskog. Genom att applicera data från en studie som undersökte hur mycket kol som är inbundet i skogen i Kanada på den svenska skogen kom jag fram till att det finns totalt mellan 5 413 och 6 798 miljoner ton kol inlagrat i den svenska skogen, men mer kol skulle kunna lagras. Medelåldern för när träd slutavverkas är i Sverige 101 år. Jag kom fram till att det lagras in ungefär 53 till 75 ton mer kol per hektar i en skog som är äldre än 140 år än i en skog som är mellan 101 och 120 år. Resultatet visar att det binds in mer kol i en urskog än i en produktionsskog och att det är viktigt att bevara de urskogar som idag finns för att kunna möta de klimatproblem vi står inför.