Läsfrämjande i praktiken : ett folkbiblioteksperspektiv

Sammanfattning

Folkbibliotek ses som centrala institutioner för att främja frivillig läsning, samtidigt som bibliotekarier verkar inom ett område som präglas av både professionella ideal och organisatoriska förutsättningar. Denna studie undersöker hur personal vid svenska folkbibliotek beskriver sitt läsfrämjande arbete med barn i åldern 6–13 år, med fokus på hur läsmotivation konstrueras i praktiken. Studien bygger på en webbaserad enkät med 14 yrkesverksamma bibliotekarier och analyseras utifrån Self-Determination Theory (autonomi, kompetens och samhörighet) samt professionsteori för att förstå bibliotekariernas arbete och professionella villkor. Resultaten visar att läsfrämjande arbete är en varierad och praktiknära verksamhet som kombinerar kreativa, sociala och situationsanpassade arbetssätt, där traditionella metoder såsom sagostunder och bokprat ofta integreras med mer interaktiva och multimodala aktiviteter. Resultaten visar också att autonomi, kompetens och samhörighet kommer till uttryck, men formas av organisatoriska begränsningar. Autonomi uttrycks genom begränsade valmöjligheter, kompetens genom anpassningsstrategier och samhörighet genom gemensamma läsupplevelser. Sammantaget belyser studien en spänning mellan professionell autonomi och organisatoriska villkor och visar att läsfrämjande arbete är en situationsbunden praktik som formas av både professionella bedömningar och institutionella förutsättningar.