Läsvanors betydelse för läshastigheten : En sambandsstudie med fokus på elevers ansedda läsvanor i årskurs 3 och dess relaterbarhet till läshastigheten

Sammanfattning

Under de senaste åren har elevers läsförmåga och minskade läsvanor allt oftare debatterats och studerats av forskare. Mot denna bakgrund undersöker föreliggande studie de eventuella samband mellan de läsvanor elever i årskurs 3 själva anger att de har, och resultat från läshastighetstester. Studien syftar även till att undersöka eventuella gruppskillnader mellan könen avseende elevernas läsvanor och resultaten på standardiserade läshastighetstester. Syftet med studien är att bidra med kunskap om elevers läsvanor på fritiden, såsom läsfrekvens, val av genre, tid som spenderas på läsning och syfte med läsningen. Svaren relateras sedan till resultaten på standardiserade läshastighetstest. Undersökningen genomfördes som en kvantitativ sambandsstudie där elever i årskurs 3 fick besvara en enkät om läsvanor på fritiden. Datainsamlingen utgjordes av enkätsvaren tillsammans med resultaten från läshastighetstesterna AVK1 och AVK2 från LegiLexi som mäter elevernas avkodningsförmåga av riktiga ord, respektive nonsensord. Resultaten analyserades med statistiska metoder för att identifiera eventuella samband och könsskillnader. Deskriptiv statistik synliggör att elevernas läsvanor varierar i både omfattning och i val av genre och att vissa skillnader mellan pojkar och flickor kan identifieras. Mann Whitney U-test, T-test och Chi-två test visade emellertid ingen statistiskt signifikant skillnad mellan grupperna avseende könen och dess läsvanor. Spearmans rho korrelationsanalys och Pearsons korrelationsanalys visar vidare inga statistiskt signifikanta samband mellan läsvanor och läshastighetstesterna AVK1 och AVK2. Studien bidrar med empirisk kunskap om elevers läsvanor och resultat på läshastighetstest i årskurs 3, samt bidrar med insikter i det komplexa området som rör läsvanor och den tidiga läsutvecklingen, som att enstaka elever läser väldigt lite på sin fritid och ändå presterar bra på testerna, att eleverna läste mer än förväntat på sin fritid och att läsning sker för nöjes skull i stor utsträckning.