LCA av ett bostadskvarter i Sveriges första klimatpositiva stadsdel

Sammanfattning

Detta examensarbete utforskar hur ett bostadskvarter kan utvecklas för att uppnå klimatpositivitet, det vill säga att byggprojektet bidrar till att binda mer växthusgaser än det släpper ut under sin livstid. Fallstudien är en del av ett större stadsutvecklingsprojekt som har som mål att bli Sveriges första klimatpositiva stadsdel, där ambitionen är att minska klimatpåverkan så långt som möjligt och samtidigt skapa klimatnytta genom långsiktigt kolupptag och förnybar energiproduktion. Genom att tillämpa livscykelanalys enligt samverkansplattform LFM30:s (Lokalt färdplan Malmö 2030) metodik analyseras klimatpåverkan under bygg- och driftskedet av kvarteret, inklusive flerbostadshus och radhus. I fokus står hur olika materialval och tekniska lösningar påverkar utsläppen ur ett livscykelperspektiv. Studien undersöker också potentialen i att använda biobaserade och återbrukade material som alternativ till konventionella byggprodukter, samt hur lokala lösningar som solceller och kolinlagring i mark kan bidra till negativa utsläpp. En viktig del av arbetet är att bedöma projektets genomförbarhet. Genom intervjuer med involverade aktörer, bland annat projektledare, konstruktör och byggherre lyfts praktiska möjligheter och hinder fram, såsom materialtillgång och kostnader. Resultaten visar att metoden är användbar redan i förstudiefasen och att det finns stor potential att styra mot klimatpositivitet genom tidiga och välinformerade val. Studien ger ett konkret exempel på hur klimatambitioner kan omsättas i praktiken, och fungerar som vägledning för framtida byggprojekt med höga hållbarhetsmål.