Ledarskap och medarbetare under förändringsarbete inom parkförvaltning

Sammanfattning

Med ökade krav och förväntningar från omvärlden har parkverksamheterna inom offentlig sektor förändrats de senaste decennierna. Förändringarna sker bland annat inom organisationers struktur, kultur, teknik, arbetsmetodik, kommunikation och information då politiska beslut och samhället efterfrågar en ökad rationalitet och transparens ut mot kommuninvånare. Det ställer i sin tur krav på ledare och medarbetare att kunna hantera större och mindre förändringar på ett bra sätt. Dels för att upprätthålla en god arbetsmiljö (Arbetsmiljöverket, 2018) samt förhindra större produktionsbortfall som kan bli effekten av dåligt hanterade förändringar (Ylander, 2008). Studien består av litteraturstudier där vetenskapliga metoder och teorier behandlas tillsammans med deskriptiva studier (observationsstudier) av ledare och medarbetare från två mindre parkförvaltningar i Sverige. Litteraturen behandlar de mjuka parametrarna som ledarstil och roll i förändringsarbetet och medarbetarens delaktighet i förändringsarbetet. Studien tar upp ämnen som motstånd och drivkrafter för förändringar och ger exempel på faktorer som kan underlätta förändringsarbetet. Frågeställning: Frågeställningen är hur bedriver två svenska parkförvaltningar förändringsarbete? Hur skiljer sig deras arbete och vilka slutsatser kan dras utifrån studien? Studien utgår från litteratur och deskriptiva studier (observationsstudier), i detta fall intervjuer av ledare och medarbetare från två mindre parkförvaltningar i Sverige, i denna studie kallade parkförvaltning A och parkförvaltning B. Studien visar att förändringsarbete inom parkförvaltning kan vara komplext och att den omfattar många olika delar som ska fungera tillsammans. Ledaren har en viktig roll att tillsammans med medarbetarna hitta ett arbetssätt som passar den förändringen och förutsättningarna i just den parkförvaltningen. Fallstudie B visar att det kan upplevas svårt för ledare att bedriva förändringsarbete då man kan stöta på motstånd. När det gäller motstånd är det bra som ledare att komma ihåg att det finns olika orsaker samt att motstånd inte bara behöver betyda något negativt. Samtidigt är det viktigt att som ledare komma över motståndet och få med sig medarbetarna för att förändringen ska bli av. Att därför fånga upp medarbetares åsikter och synpunkter och inkludera dem i förändringsarbetet samt tydligt kommunicera och informera om vad som ska hända. Att förklara vad och varför visar sig i litteraturstudien och i intervjuerna vara mycket viktigt i ett förändringsarbete. Studien visar på en snabbare utveckling inom förvaltning och skötsel av utemiljöer. Utvecklingen visar sig i form av ökad administration, digitalisering och efterfrågan på mer rationella arbetsmetoder från politiker, vilket ställer högre krav på dagens ledare och medarbetare inom parkförvaltning. Det som skulle kunna påverka och kanske försvåra förändringsarbete inom parkförvaltning är att det tidigare har varit en traditionell bransch där man gjort på ett visst sätt i många år. Man har inte behövt ifrågasätta sina arbetsmetoder eller tankemönster speciellt mycket eftersom det har fungerat ändå. En intressant fråga som studien berör är medarbetares delaktighet i förändringsarbete. Både fall A och B understryker att många svar på frågor som man som ledare har, ofta finns hos medarbetarna. Det kan till exempel handla om utveckling av arbetsmetoder och olika sätt att lägga upp det dagliga arbetet. Att ha en kontinuerlig dialog med medarbetare anses därför som mycket givande och efterfrågas även av medarbetarna i båda fallstudierna.