Man måste inte älska alla men man måste respektera alla : En kvalitativ studie om fritidslärares, lågstadieläraresoch rektors arbete med långsiktiga mål för att främjasocialt lärande och samspel

Sammanfattning

Syftet med studien är att undersöka hur fritidslärare, lågstadielärare och enrektor beskriver sitt arbete med långsiktiga mål för socialt lärande. Studienbygger på semistrukturerade intervjuer med fyra respondenter från två olikaskolor. Det insamlade materialet analyserades med hjälp av tematisk analysoch tolkades med stöd i Bronfenbrenners utvecklingsekologiska systemteori.Resultatet visar att relationer, kommunikation och trygghet är centrala delar idet dagliga arbetet med socialt lärande, men att förutsättningarna varierarmellan yrkesroller. Fritidslärarna beskriver ett kontinuerligt arbete ivardagliga situationer, lågstadieläraren lyfter tidsbrist och punktinsatser, ochrektorn betonar organisatoriska villkor och behovet av ett gemensamtlångsiktigt perspektiv. Studien visar också att samverkan mellanyrkesrollerna är avgörande för kontinuitet, men att brist på tid, planering ochgemensamma strukturer ofta försvårar arbetet. Med stöd i systemteorinframträder socialt lärande som en process som påverkas av samspelet mellanolika nivåer i skolans organisation, från vardagliga möten mellan elever ochvuxna till övergripande värden och beslut. Studien pekar på behovet avtydligare planering och gemensamma arbetssätt för att kunna arbetalångsiktigt och följa elevernas sociala utveckling över tid.