Mellan horisontkunskap och egen spaning : En kvalitativ studie om lärares förhållningssätt tillöverlämningsinformation i matematik

Sammanfattning

Stadieövergångar utgör kritiska faser i elevers skolgång, särskilt i matematik, ett ämne med en kumulativ och hierarkisk kunskapsstruktur. Denna kvalitativa studie syftar till att undersöka hur lärare uppfattar den information som ges vid övergången från årskurs 3, samt hur denna information kan användas i planeringen av den fortsatta undervisningen. Studien tar sin teoretiska utgångspunkt i ramverket Mathematical Knowledge for Teaching (MKT), som delar in matematiklärares ämneskunskaper i olika domäner.Datainsamlingen genomfördes genom semistrukturerade intervjuer med sju lärare med erfarenhet av att ta emot nya elevgrupper i årskurs 4. Materialet analyserades med tematisk analys, vilket resulterade i tre huvudteman: Bygga vidare, Skapa sin egen bild och Vanans makt som speglar tre olika förhållningssätt till överlämningsinformation. Resultaten kan användas för att förstå hur viss information värdesätts som broar från tidigare arbetssätt, strategier och kunskapsnivå, medan det samtidigt kan förekomma misstro mot överlämnad information. Misstron kan exempelvis gälla bedömningar och resultat från nationella prov och då leda till att lärarna prioriterar egna diagnostiska tester och observationer.Analysen visar vidare att även om lärarnas värdering av information aktiverar MKT-domänerna kunskap om elevers förståelse av ämnesinnehållet och specialiserad ämneskunskap, så kan avsaknad av domänen horisontkunskap minska möjligheten att skapa kontinuitet mellan stadierna. I sådana fall kan läromedel och etablerade undervisningsrutiner ha större påverkan på planeringen än den överlämnade informationen. Sammantaget erbjuder studien ett begreppsliggörande av överlämningsprocessen i matematik och resultaten kan därigenom fungera som ett stöd för planering och genomförande av överlämningssamtal.