Mellan ideal och praktik: sjuksköterskors erfarenheter av omvårdnad vid BPSD : En integrativ litteraturöversikt

Sammanfattning

Bakgrund: Demenssjukdom är ett växande folkhälsoproblem där beteendemässiga och psykiska symtom vid demens (BPSD) kan orsaka lidande och ökad vårdbelastning. Personcentrerad och icke-farmakologisk omvårdnad har visat sig främja välbefinnande och minska symtom. Specialistsjuksköterskor har en viktig roll i att utveckla evidensbaserad vård utifrån individens behov och livshistoria. Syfte: Syftet var att belysa sjuksköterskors erfarenheter av omvårdnad vid BPSD hos äldre personer på särskilt boende eller sjukhus. Metod: Studien genomfördes som en integrativ litteraturöversikt. Datainsamlingen genomfördes i CINAHL Complete samt Pubmed och analyserades enligt Whittemore och Knafls analysmetod. Resultat: Analysen resulterade i fyra huvudkategorier: vårdmiljöns betydelse i omvårdnaden, betydelsen av personanpassad omvårdnad, vikten av kompetens och utbildning samt läkemedelsbehandling som sista utväg. Resultatet visar att personcentrerad omvårdnad främjar förståelse för BPSD, men att organisatoriska hinder som tidsbrist och hög arbetsbelastning begränsar möjligheten att bedriva sådan vård. Slutsats: Personcentrerad omvårdnad är central vid vård av personer med BPSD, men begränsas av organisatoriska faktorer och resursbrist. Ökad kompetens, bättre vårdmiljöer och förbättrade organisatoriska förutsättningar behövs för att stärka vårdkvaliteten och minska beroendet av läkemedelsbehandling.