Mellan motstånd och acceptans : Hälso- och sjukvårdskuratorers strategier för handlingsutrymme i mötet med organisationen

Sammanfattning

Studien undersöker hur hälso- och sjukvårdskuratorer upplever sitt professionella handlingsutrymme i det praktiska arbetet, och i förhållande till påverkande organisatoriska villkor. Studien undersöker även hur kuratorerna agerar för att förhålla sig till de organisatoriska villkoren och påverka sitt handlingsutrymme. Professionens handlingsutrymme och villkoren som påverkar detta studeras och analyseras utifrån gräsrotsbyråkrati, handlingsutrymme och nyinstitutionell teori. Fem teman har identifierats inför analysen: Arbetsvillkor för professionellt handlingsutrymme, organisationens påverkan av handlingsutrymmet utifrån organisationens styrlogik och organisationens villkor samt strategier för att hantera organisatorisk påverkan utifrån acceptansstrategier i hanteringen av begränsat handlingsutrymme, och motståndsstrategier för utökad professionell autonomi. Empirin i studien bygger på sju semistrukturerade intervjuer med hälso- och sjukvårdskuratorer inom öppenvården i Sverige. Intervjuerna visar att kuratorerna upplever handlingsutrymmet som begränsat i förhållande till arbetsbeskrivningar, utbildning, ledningsstöd, kollegor, styrlogiker och rådande villkor i verksamheten. Resultaten belyser hur flera sammankopplade faktorer påverkar handlingsutrymmet, där organisationsfaktorer är en del i detta. Kuratorerna använde sig antingen av acceptansstrategier eller motståndsstrategier för att förhålla sig till verksamhetens villkor. Informanterna använde sig av acceptansstrategier i form av anpassning efter organisationen, genom att begränsa arbetet i förhållande till klientgruppen. Informanterna använde sig även av motståndsstrategier genom att kringgå regelverket och gå utanför ramen för sitt arbete för att möjliggöra stöd för klientgruppen. Studien visar ytterligare hur hälso- och sjukvårdskuratorer som accepterade verksamhetens regelverk upplevde sitt handlingsutrymme som mer begränsat och gjorde färre avsteg från regelverket, jämfört med kuratorerna som använde sig av motståndsstrategier för att göra egna professionsbedömningar.