När staden sätter normen : En diskursanalys av Linköpings kommuns översiktsplaner för markanvändning och bebyggelseutveckling i stad och landsbygd

Sammanfattning

I kommunal planering framställs inte urbana och rurala områden som likvärdiga, utan planeringsidealet tenderar att prioritera stadens utveckling och ger mindre utrymme åt landsbygden. Syftet med denna studie är att analysera hur Linköpings kommun konstruerar stad respektive landsbygd i sina översiktsplaner för markanvändning och bebyggelse. Studien bygger på en kvalitativ diskursanalys av Linköpings kommuns två översiktsplaner för stad och landsbygd, inspirerad av Carol Bacchi's What's the problem Represented to Be? samt Malin Rönnbloms teori om urbana normers tolkningsföreträde i regional planering. Vår analys visar att det finns ett urbant tolkningsföreträde i den kommunala planeringen, där staden framställs som en självklar plats för utveckling och tillväxt. Landsbygden ges lägre prioritet av kommunen och ett större ansvar läggs på individen att driva landsbygdens utveckling. Språket i översiktsplanerna förstärker denna skillnad genom att framställa stadens tillväxt som ett mål för kommunen, medan landsbygdens framtid beskrivs osäkert.