Om inte jag, vem? : kulturella och sociala värden i det rurala entreprenöriella ekosystemet

Sammanfattning

Den entreprenöriella ekosystem-modellen förklarar hur samspel mellan aktörer kan skapa och stimulera ekonomisk tillväxt. Modellen är dock präglad av en urban karaktär med ett ensidigt fokus på ekonomisk tillväxt. Denna prägel osynliggör både sociala och kulturella värden samt rurala sammanhang, vilket resulterar i att dessa hamnar i skymundan inom både forskning och politik. I denna uppsats kritiseras den traditionella entreprenöriella ekosystem-modellen med syfte att bidra till förklaringen av rurala entreprenöriella ekosystem utifrån sociala och kulturella processer. Genom en konceptuell lins som lyfter fram sociala drivkrafter och interaktion med kontexter, skapas teoretiska verktyg för att förklara ekosystemprocesser i tillstånd av institutionell tunnhet och resursknapphet, med symboliska resurser i den lokala miljön och historien, där meningsskapande aktiviteter särskiljs från sådana som utmanar centralisering. Genom en kvalitativ metod med induktiv ansats och socialkonstruktionistisk ontologi presenteras en fallstudie av Bruksorten, baserad på två observationer, två gruppsamtal, fyra semistrukturerade intervjuer samt en litteraturgenomgång. Utifrån en tematisk analys av empirin presenteras fältarbetet med hjälp av tre narrativ (Lasses Leder, Monicas Mylla och Vretarnas Varp) och fyra teman (Entreprenörskap för lokal hälsa, Platsberoende entreprenörskap, Entreprenörskap och inkludering samt Ambivalens kring institutionellt och finansiellt stöd). Därefter diskuteras empirin i relation till uppsatsens konceptuella lins. Inledningsvis kring hur bruksortens entreprenöriella ekosystem utmanar traditionella modeller genom att prioritera sociala värden framför ekonomisk vinning, samt hur platsens kulturhistoria genererar symboliska resurser. Samtidigt belyses ekosystemets sårbarhet inför centralisering och ambivalens gentemot kommunen. Vidare diskuteras hur det rurala entreprenörskapet präglas av kollektiva, konkurrenslösa samarbeten som skapar lokala värden, samt vad som föder politiska narrativ och lokalt motstånd. Diskussionen sammanfattas i bruksortens rörelser mellan trygghet och oro, vilket ses som ett symptom på ett bristande system där rurala entreprenöriella ekosystem ständigt anpassar sig till komplexa utmaningar. Uppsatsen utmynnar i slutsatser om att forskningen behöver inkludera hur relationer, känslor och kulturhistoriska resurser används för att navigera i och förändra rurala entreprenöriella ekosystem. Slutligen poängteras hur icke-monetära drivkrafter i ideella engagemang samspelar med sociala vinster i institutionellt tunna kontexter, samt att stödjande funktioner bör främja samarbete och öppenhet över verksamhetsgränser. Uppsatsen avslutas med rekommendationer för framtida forskning.