Pedagogisk dokumentation i förskolan : En kvalitativ studie om hur pedagoger resonerar om den pedagogiska dokumentationens möjligheter och begränsningar i relation till barns delaktighet och inflytande

Sammanfattning

I denna studie har syftet varit att undersöka hur tre arbetslag resonerar kring didaktiska val, pedagogisk dokumentation och miljöns betydelse i relation till barns möjlighet till delaktighet och inflytande i förskolan. Studien undersöker även hur barns lärprocesser synliggörs. Studien grundar sig på en kvalitativ forskningsmetod genom deltagande observationer. De genomförda deltagande observationerna utfördes på två Reggio Emilia-inspirerade förskoleenheter under arbetslagens reflektionsmöte. Forskarna undersökte hur arbetslagen resonerade kring de olika faktorerna, som en del av det systematiska kvalitetsarbetet i förskolan. Resultatet visade att de tre arbetslagen såg pedagogisk dokumentation som en effektiv metod för ökad förståelse för barnens perspektiv. Det framkom att dokumentation av barnen i förskolan dock kunde begränsa barnens uttryck. Samtliga pedagoger uttryckte att de hade intentionen att hitta lösningar på utmaningar som kan uppstå. Pedagogerna lyfte även vikten av valbilder, tillgänglig lärmiljö och hundraspråklighet för att främja barns delaktighet och inflytande. Barns lärprocesserberördes i relation till betydelsen av pedagogisk samsyn, Reggio Emilia-pedagogiken och användning av tecken som alternativ och kompletterande kommunikation (TAKK). Pedagogerna riktade fokus mot barns egen dokumentation samt delaktighet och inflytande i kommande planering. Analysen av den insamladedatan har utgått ifrån Shiers (2001) modell för delaktighet som teoretiskt ramverk. Analysen av datan visar att arbetslagen i olika grad försöker bidra till barns delaktighet och inflytande, vilket tolkas genom Shiers (2001) modell. Detta med hjälp av pedagogisk dokumentation, pedagogers didaktiska val och utformning av miljö vilket kan bidra till att synliggöra barns lärprocesser. Dokumentation kan ses som en metod för att barn och vuxna inom en pedagogisk verksamhet ska kunna utbyta tankar och erfarenheter med varandra. Studien bidrar till att få kunskap om hur pedagoger i förskolan resonerar kring barns delaktighet och inflytande i relation till pedagogisk dokumentation och synliggörande av barnens lärande i förskolans lärmiljö.