Penningpolitiska överraskningar och marknadsreaktioner: En jämförande studie mellan Sverige och USA.

Sammanfattning

Denna studie undersöker hur aktiemarknaden i Sverige och USA reagerar på räntebesked från respektive centralbank med särskilt fokus på den överraskande komponenten av dessa beslut. En central utgångspunkt för studien är att finansiella marknader ständigt återspeglar tillgänglig information i tillgångspriser, vilket innebär att endast den överraskande delen av ett räntebesked bör leda till en mätbar marknadsreaktion. Studien behandlar två forskningsfrågor: om räntebesked är förknippade med abnormala avkastningar samt om effekten av överraskningskomponenten skiljer sig systematiskt mellan länderna. Analysen täcker perioden 2010–2026 och baseras på dagliga stängningskurser för OMXSPI och S&P 500. Mått för överraskande räntebesked har hämtats från USMPD och Riksbankens eventstudiedatabas. Dessa mått är MP1 för USA och STINA-swappar för Sverige. En eventstudiemetod används för att beräkna CAAR kring räntebesked medan en OLS-regression med heteroskedasticitetsrobusta standardfel används för att estimera effekten av överraskningskomponenten och testa om denna effekt skiljer sig åt mellan länderna. Resultaten visar att CAAR inte är statistiskt skild från noll i något av länderna, vilket är i linje med den effektiva marknadshypotesens semistarka form. När överraskningskomponenten isoleras i regressionsanalysen framträder dock ett starkt och statistiskt signifikant samband för USA. Ett överraskande räntebesked på 25 baspunkter är förknippad med en förändring på cirka 0,635 procentenheter i motsatt riktning i S&P 500. Någon motsvarande statistiskt signifikant effekt kan inte slås fast för Sverige och interaktionstermen i regressionsanalysen bekräftar att skillnaden mellan länderna är statistiskt signifikant. Resultaten diskuteras i relation till teorier om finansiell integration, teorin om investeringsvärde och den befintliga empiriska litteraturen. Den nära noll effekten för Sverige förklaras med flera faktorer, bland annat att OMXSPI domineras av multinationella företag vars värdering i stor utsträckning beror på globala faktorer, den möjliga förekomsten av informationschocker i Riksbankens kommunikation och den strukturella sammansättningen av investerare på den svenska aktiemarknaden. Studien bidrar med en empirisk jämförelse av hur överraskande räntebesked får genomslag på marknader som skiljer sig åt i storlek och struktur. Studien presenterar även ett metodologiskt ramverk som är direkt tillämpbart i framtida studier av penningpolitik i små öppna ekonomier.