Professionell skepticism i automatiserad bokföring : En kvalitativ studie om redovisningskonsulters kritiska bedömningar i digitala system för att upprätthålla god redovisningssed

Sammanfattning

SAMMANFATTNING Titel: Professionell skepticism i automatiserad bokföring: En kvalitativ studie om redovisningskonsulters kritiska bedömningar i digitala system för att upprätthålla god redovisningssed Nivå: Kandidatuppsats i företagsekonomi Författare: Elina Järnkrok & Emelie Ottosson Handledare: Fazle Rahi Examinator: Jean-C. Mutiganda Program: Ekonomprogrammet Datum: juni 2026 Inledning: Digitaliseringen effektiviserar redovisningsbranschen men medför också automation bias, där redovisningskonsulter riskerar att lita blint på systemen. Professionell skepticism blir därför central för att kontinuerligt granska och ifrågasätta automatiserade konteringsförslag. Arbetet styrs samtidigt av institutionella krav såsom lagar och normer, där god redovisningssed fungerar som vägledning och kvalitetsmått. Syfte: Syftet med studien är att analysera redovisningskonsulters professionella skepticism vid hantering av automatiserade konteringsförslag för leverantörsfakturor, i relation till institutionella krav på digital effektivitet och strävan efter att upprätthålla god redovisningssed i en automatiserad kontext. Metod: Studien utgår från en kvalitativ forskningsstrategi baserad på semistrukturerade intervjuer med åtta verksamma redovisningskonsulter vid svenska redovisningsbyråer. Slutsats: Studien visar att professionell skepticism har blivit en viktig kontrollfunktion vid hantering av automatiserade konteringsförslag. Trots ökad effektivitet genom digitalisering behöver redovisningskonsulter aktivt granska och ifrågasätta systemets förslag för att upptäcka fel och undvika övertro på tekniken. Lagkrav, branschstandarder och god redovisningssed gör att konsulterna måste balansera kraven på effektivitet med kritisk granskning för att säkerställa korrekt redovisning och behålla sin legitimitet. Teoretiskt och empiriskt bidrag: Det teoretiska bidraget visar genom nyinstitutionell teori på vilket sätt professionell skepticism i en digital redovisningskontext formas av människa, teknik och institutionella tryck. Studien tillför ett teoretiskt bidrag som belyser krockande isomorfismiska tryck. Det empiriska bidraget visar att byråer bör prioritera rutiner och utbildning i kritiskt tänkande framför systemkunskap, att systemutvecklare bör öka transparensen och att konsultens personliga ansvar inte kan automatiseras bort. Förslag till framtida forskning: Framtida forskning bör fokusera på kvantitativa mätningar av konsulters felupptäckt vid hög automatisering, samt hur mer avancerade AI- system påverkar skepticismen vid komplex ”black box”-problematik. Även kundens upplevelse av den mänskliga kontrollens mervärde är ett relevant område.