PROFESSIONS- OCH VERKSAMHETSUTVECKLING GENOM KOLLEGIALT LÄRANDE : Rektorers perspektiv inom vuxenutbildningen

Sammanfattning

Syftet med föreliggande studie är att få mer kunskap om hur rektorer verksamma inom vuxenutbildningen förstår kollegialt lärande samt hur de organiserar och genomför kollegialt lärande för att nå verksamhets- och professionsutveckling. Studien utgör ett viktigt bidrag till det pedagogiska forskningsfältet och kan även fungera som kunskapsunderlag för rektorers strategiska arbete och utbildningsinsatser riktade mot rektorer. Som teoretisk utgångspunkt används Wengers teori om praktikgemenskap, vilken även fungerar som analytiskt verktyg. Teorin förhåller sig väl till studiens syfte då kollegialt lärande förstås som en process som utvecklas genom samspel, delaktighet och gemensamt ansvarstagande i professionella gemenskaper. Studien har en kvalitativ ansats och bygger på semistrukturerade intervjuer med rektorer verksamma inom vuxenutbildningen. Intervjuerna belyser rektorernas förståelse, erfarenhet och upplevelse av kollegialt lärande. Metodvalet baseras på forskningsfrågorna och är tänkt att ge en djupare förståelse av rektorernas upplevelser. Resultatet visar att det finns en gemensam förståelse bland rektorerna om att kollegialt lärande är en central del av verksamhetens utvecklingsarbete. Vidare framkommer att rektorer organiserar och stödjer kollegialt lärande genom olika strukturer som möjliggör kontinuerliga lärprocesser, även om tillvägagångssätten varierar. Studien synliggör även flera faktorer som är avgörande för kvaliteten i det kollegiala lärandet och dess potential att bidra till hållbar skolutveckling. Sammantaget visar studien att rektorer har en central roll i att möjliggöra kollegialt lärande som ett verktyg för skolutveckling.