Programmering i läromedel : En jämförande läromedelsanalys om synliggörandet av programmering i gymnasieläromedel som följer Gy 25

Sammanfattning

Sedan läroplansrevideringen 2017 har programmering fått en alltmer framträdande roll i matematikämnet i den svenska skolan. För gymnasieskolan har programmering varit en del av matematikämnet sedan Gy 11. I samband med Gy 25:s införande kvarstår programmeringen i styrdokumenten, med mindre förändringar gällande språkliga formuleringar och struktur. Vidare har införandet av Gy 25 resulterat i att ett flertal nya reviderade läromedel publicerats i syfte att möta upp den nya ämnesplanen. Det är därför av intresse att studera dessa nya och outforskade läromedel, särskilt då programmering ofta bortprioriteras av lärare på grund av bristande kompetens (Mannila & Nordén, 2017; Tenfält, 2024). Eftersom den svenska undervisningen i hög grad är läromedelsbaserad, blir det väsentligt att undersöka vilket stöd läroböckerna faktiskt erbjuder lärare med begränsade programmeringskunskaper. Syftet med föreliggande studie är att undersöka de resurser lärare förfogar över samt kartlägga vilka lärandemöjligheter eleverna erbjuds genom läroböckernas programmeringsuppgifter. Studien utgår från en kvalitativ och kvantitativ läromedelsanalys där det analytiska verktyget som används bygger på ett kategoriseringssystem för programmeringsuppgifter framtagna av Bråting och Kilhamn (2021) samt Nyman m.fl. (2025). Inledningsvis definieras och avgränsas vilka uppgifter som anses vara programmering och sedan kategoriseras varje uppgift. Sammanlagt undersöktes sex läromedel för kurserna Matematik nivå 1c och 2c från tre olika förlag, i vilka totalt 127 programmeringsuppgifter identifierades. Resultatet visar att de mest frekventa handlingarna är forma och skapa, följa, tillämpa och utforska samt modifiera. Att följa och forma och skapa är vanligast ligger i linje med tidigare studier gjorda på låg-, mellan- och högstadiet. De minst förekommande i gymnasiet var föreställa sig och felsöka. I relation till tidigare forskning och det undersökta analysmaterialet har kategorin tillämpa och utforska lagts till, vilket tyder på att programmeringsuppgifternas utformning skiljer sig åt mellan gymnasie- och grundskoleläromedel. Analysen synliggör även skillnader mellan läromedlen gällande hur programmeringsuppgifterna är integrerade och utformade i läromedlen, varvid Prefix läromedelsserien avviker markant. Vidare visar studien att programmering är integrerat i samtliga avsnitt i Matematik 7000, med undantag för funktionskapitlen i läromedlet Matematik Origo.