En ATD baserad läromedelsanalys av funktioner på gymnasiet : Praxeologiska skillnader mellan matematikspåren 1a, 1b och 1c

Sammanfattning

Uppsatsen undersöker praxeologiska skillnader mellan matematikspåren 1a, 1b och 1c genom en läromedelsanalys av området funktioner i läroboksserien Matematik 7000. Studien utgår från den antropologiska teorin för det didaktiska (ATD) och syftar till att analysera hur matematiska aktiviteter uttrycks i läromedel samt hur dessa kan relateras till skillnader i styrdokumenten för de tre matematikspåren. För att möjliggöra analysen konstruerades en epistemologisk referensmodell bestående av fyra praxeologiska element: uppgiftstyper, tekniker, teknologi och teori. Modellen utvecklades utifrån läromedlens introduktionskapitel samt ämnesplanerna för matematik nivå 1a, 1b och 1c.Det empiriska materialet omfattar samtliga uppgifter inom kapitlet funktioner i de analyserade läromedlen. Uppgifterna kategoriseras enligt referensmodellen och resultaten presenterades genom kontingenstabeller samt statistiska analyser med hjälp av Chi-2-test + Holm-Bonferroni korrigering och Cramérs V. Resultatet visar att läromedlen för matematik nivå 1b och 1c uppvisar stora likheter i samtliga analyserade kategorier, medan läromedlet för nivå 1a avviker främst inom uppgiftstyper, teknik och teknologi. Trots den statistiskt signifikanta skillnaden är effektstorleken liten genom beräkning av Cramérs V. Studien visar vidare att matematik nivå 1a innehållet en större andel kontextbaserade problemlösningsuppgifter, medan nivå 1b och 1c i högre grad innehållet resonemangs- och begreppsorienterade uppgifter. Detta resultat står delvis i kontrast till styrdokumentens formuleringar, där matematik nivå 1a betonar begrepp kopplade till arbetsliv och yrkesanvändning, men läromedlet har ett mindre begreppsfokus jämfört med läromedlen för matematik nivå 1b och 1c. Analysen synliggör även hur den didaktiska transpositionen kan innebära att den undervisade kunskapen i läromedel inte fullt ut överensstämmer med den utvalda kunskapen som uttrycks i styrdokumenten. Studien bidrar således med kunskap om hur matematik spår representerar matematiska praktiker samt hur läromedel påverkar undervisningens innehåll och karaktär.