Problemlösning i geometri : En analys av kreativa och imitativa resonemang i matematikläromedel för årskurs 4-6

Sammanfattning

Syftet med denna studie var att kartlägga och analysera förekomsten av geometriuppgifter som kräver kreativt respektive imitativt resonemang i svenska matematikläromedel för årskurserna 4 och 6. En uppgift som kräver ett kreativt resonemang för att lösas är i studien synonymt med problemlösningsuppgift eller matematiskt problem. Vidare undersöktes även hur dessa uppgifter var placerade i läroböckerna samt om det fanns skillnader mellan de olika årskurserna och läromedelsserierna. Genom en kvantitativ innehållsanalys granskades totalt 546 uppgifter från läromedelsserierna Matte Direkt och Favorit Matematik, som sedan kategoriserades utifrån ett analysverktyg. Uppgifter som krävde ett imitativt resonemang för att lösas kännetecknades av att de föregicks av liknande uppgifter eller att lösningsmetoden gick att hitta i samma läromedel. Uppgifter som krävde ett kreativt resonemang för att lösas kategoriserades som problemlösningsuppgifter. Dessa kännetecknades av att lösaren behövde skapa en ny, eller delar av en ny lösningsmetod. Resultaten visade att ungefär 80 procent av de analyserade geometriuppgifterna var av imitativ karaktär medan 20 procent krävde ett kreativt resonemang. Denna fördelning var konsekvent mellan både årskurser och läromedelsserier. Vidare visade analysen att en majoritet av problemlösningsuppgifterna var placerade i slutet av kapitlen eller i särskilda utmaningsavsnitt som inte alla elever förväntades arbeta med. De uppgifter som kategoriserades som problemlösningsuppgifter var ofta placerade på valbara eller utmanande sidor i läromedlen, alternativt i slutet av ett kapitel. Utifrån resultatet drogs slutsatsen att vissa elever riskerar att inte ges möjlighet att arbeta med dem. Detta innebar att läromedlens struktur kan begränsa möjligheten för alla elever att utveckla sin problemlösningsförmåga inom det matematiska området geometri.