Psykologiska bias och ESG-användning i investeringsbeslut : En kvantitativ kandidatuppsats om svenska privatinvesterare

Sammanfattning

Syftet är att undersöka sambandet mellan psykologiska bias och svenska privatinvesterares användning av ESG-faktorer vid investeringsbeslut på den svenska aktie- och obligationsmarknaden, samt deras vilja att acceptera lägre avkastning för hållbara investeringar. Studien består av en kvantitativ metod med deduktiv ansats i form av en enkätstudie med fokus mot privatinvesterare på den svenska marknaden. Det var 63 respondenter men bara omkring 59 fullständiga svar. Sedan analyserades data från enkäten genom deskriptiv analys på de inledande frågorna och ESG-aspekterna, sedan korrelationsanalyser på frågorna om psykologiska faktorer gjorda i statistiska programmet JASP. Resultaten från de interna samvariationerna visar att riskaversion och förlustaversion är de mest framträdande faktorerna som styr investeringsbeslut, till skillnad från informationsöverbelastning och affektheuristik som visade sig ha en liten påverkan på beslutsfattandet. Även om mentala ramar påverkade hur information tolkades, var de inte heller en drivande kraft i själva beslutsprocessen. Slutligen utifrån hypotesprövningen har inte respondenternas investeringsbeteende (psykologiska bias) något statistiskt signifikant samband med investerarnas användning av ESG-information. Denna studie bidrar med förståelse för hur psykologiska faktorer kan påverka studiens respondenters beslutsfattande när de ska investera i aktier, fonder och obligationer på svenska marknaden med fokus på just de hållbara aspekterna i företagens ESG-rapporter och hållbarhetsrapporter. Informationen kan bli värdefull för företag och finansiella rådgivare då resultatet kan inspirera hur företag kan lägga fram sin information för att nå ut till investerarna. Dock är den inte särskilt generaliserbar på en större grupp eftersom enkäten enbart hade 59 respondenter, då kan studiens resultat inte med säkerhet påstå att detta gäller för alla svenska privatinvesterare. Förslag på vidare forskning är att undersöka varför informationsöverbelastning inte påverkade investerarna som förväntat. Detta kan göras genom att studera hållbarhetsinformationens uppbyggnad, produktion och producent samt hur det tas emot av investerarna. Det vore också relevant att analysera detta utifrån demografiska faktorer som kön, ålder, utbildning och yrke.