Relationen mellan rumslighet och användning av offentliga platser : en studie av fyra platser i centrala Lund

Sammanfattning

Ett växande problem i svenska städer är bristen på aktivitet i stadskärnan. I framväxt av e-handeln och större köpcentrum lider många mindre städer av tomma butikslokaler och döda centrum. Allt eftersom teknologin utvecklas och arbetsplatserna digitaliseras söker den mänskliga hjärnan kreativ och social tillfredställelse i andra utlopp. I detta arbete har en undersökning genomförts för att ta reda på hur fyra offentliga rum fungerar utifrån rumsliga teorier. Studien utgår från Lund, en relativt liten stad med 130 000 invånare och en yta på 26 km². Strategiskt ligger staden i närheten av två större städer, Malmö och Köpenhamn, och flertal större köpcentrum. Staden har trots denna fortsatt erbjuda ett livligt centrum. Teorierna arbetet huvudsakligen bygger på är Gehl och Jacobs diskussioner om staden. Dessa appliceras på de fyra platserna i Lund för att förklara hur dess utformning kan gynna användningen, och leda till ett livligare centrum. Resultatet och diskussionen erbjuder en insikt i relationen mellan rumslighet och funktionen av offentliga rum. Genom att jämföra och kombinera de olika teorierna, kommer arbetet fram till möjliga slutsatser gällande hur offentliga rums utformning kan gynna dess användning. Uppsatsen presenterar slutsatser om hur mänsklig skala, som i enlighet med litteraturen härstammar från medeltiden, styr upplevelser som intensitet och avstånd samt hur det påverkar användningen av rummen. Arbetet visar även hur möjligheterna för att vistas under längre tidsperioder, med olika användningsområden som samspelar med varandra leder till större vistelse. Även självaste placeringen av platsen i det urbana stadsnätet påverkar hur det offentliga rummet fungerar.