Särskilt begåvade barn i en förskola för alla : En intervjustudie om hur förskollärare uppmärksammar särskilt begåvade barn och vilka insatser som görs

Sammanfattning

Den svenska förskolan ska vara en förskola för alla enligt styrdokument, men det finns forskning som menar att den är för alla utom de särskilt begåvade. Syftet med denna studie är att bidra med kunskap om förskollärares erfarenheter av barn med särskild begåvning i förskolan. Studien genomfördes med kvalitativa semistrukturerade intervjuer med fyra förskollärare. Den sociokulturella teorin används som utgångspunkt för studien, med begreppen den proximala utvecklingszonen och scaffolding. Resultatet visar att begreppet särskilt begåvade barn är ett känsligt ämne att prata om. Förskollärarna försöker att uppmärksamma dessa barn, ge kognitiva utmaningar med likasinnade där barnen får känna att de passar in, hitta den proximala utvecklingszonen, arbeta med små grupper samt ge stöd där det behövs. Trots det är de intervjuade förskollärarnas erfarenheter att dessa barn sällan synliggörs och att kunskap för att uppmärksamma barnen inom förskolan saknas. För stora barngrupper, brist på personal, resurser och tid gör att dessa barn misstolkas eller missas. Särskilt begåvade barn beskrivs ha stor potential som i stället blir den udda fågeln som exponeras för många riskfaktorer. Förskollärarna vittnar om en jargong om att barn som kan, klarar sig utan stöd och utmaningar. Detta beror på att konsekvenserna av det uteblivna stödet inte är medvetandegjorda i tillräckligt hög utsträckning.