Sjuksköterskors erfarenheter av språkbarriärer i kommunikationen med barn och föräldrar i pediatrisk vård : En litteraturöversikt

Sammanfattning

Bakgrund: Sverige är ett mångkulturellt samhälle där många barn och föräldrar har annat modersmål än svenska. Samtidigt betonar hälso- och sjukvården vikten av jämlik, säker och personcentrerad vård, där patientens rätt till information, delaktighet och autonomi ska säkerställas. Kommunikation är en grundläggande förutsättning för att dessa mål ska kunna uppnås men kan försvåras när det inte finns ett gemensamt språk mellan vårdgivare och barn och föräldrar. En ökad kunskap kring hur språkbarriärer påverkar kommunikationen kan stärka förutsättningarna för säker och kvalitativ vård. Syfte: Syftet med litteraturöversikten var att belysa sjuksköterskors erfarenheter av språkbarriärer i kommunikation med barn och föräldrar med annat modersmål inom pediatrisk vård. Metod: Uppsatsen baseras på en litteraturöversikt av kvalitativa artiklar utifrån Fribergs metod. Tio artiklar inkluderades som var och en presenterade sjuksköterskors erfarenheter av språkbarriärer vid kommunikation med vårdnadshavare och barn med ett annat modersmål inom pediatrisk vård. Artiklarnas resultat analyserades med de fyra stegen enligt Fribergs metod för allmän litteraturöversikt av kvalitativ forskning. Familjefokuserad omvårdnad användes som teoretisk referensram för att diskutera uppsatsens resultat. Resultat: De inkluderade studierna genomfördes i olika länder och vårdkontexter. Analysen identifierade fyra övergripande teman som beskriver centrala aspekter på sjuksköterskors erfarenheter och belyser både möjligheter och utmaningar i det mångkulturella mötet i vården: (1) Språkbarriärer och påverkan på vårdkvalitet, (2) Strategier för att övervinna språk- och kulturbarriärer, (3) Kulturell medvetenhet och kompetens, (4) Utmaningar och känslomässiga konsekvenser för sjuksköterskan. Slutsats: Studiens resultat visade att språkbarriärer är ett betydande hinder för kommunikationen mellan sjuksköterskor, barn och deras föräldrar, vilket kan påverka vårdkvalitet, patientsäkerhet och möjligheten till familjecentrerad omvårdnad. Språkbarriärer innebar även stora emotionella utmaningar och ökad arbetsbelastning för sjuksköterskor. Kompetensutveckling och organisatoriskt stöd föreslås kunna bidra till förbättrad patientsäkerhet, förbättrade vårdrelationer, och till en mer jämlik, inkluderande och familjecentrerad omvårdnad för barn och familjer med annat modersmål.