Skämt åsido: Hur humor och tolkningsföreträde formas påarbetsplatsen : En kvalitativ studie om gemenskap och gränsdragningar på arbetsplatsen

Sammanfattning

Sammanfattning Humor är ett återkommande inslag i arbetslivet och kan förknippas med trivsel ochgemenskap mellan kollegor. Tidigare forskning visar att humor kan vara en bidragande faktortill minskad stress, starka relationer och en mer avslappnad arbetsmiljö. Samtidigt visarhumor sig vara något som även fungerar exkluderande genom att reproducera normer,förstärka hierarkier och skapa osäkerhet kring vad gruppen anser vara acceptabelt.Problemområdet rör därför humorn som ett komplext fenomen som är situationsbundet. Därhar tidigare forskning i stor utsträckning fokuserat på humorns positiva effekter i arbetslivet,detta medan mindre uppmärksamhet riktats mot hur tolkningsföreträde kring humor formasoch vilka faktorer som påverkat vem som ges denna legitimitet. Studien syftar därav till attskapa en djupare förståelse för hur humor används på arbetsplatsen samt hur utformningen avtolkningsföreträde sker i relation till normer, hierarkier och sociala relationer.Studiens teoretiska referensram behandlar humor som en social och organisatorisk funktionsamt kopplar till teorier kring kommunikation, könsnormer, psykologisk trygghet,maktrelationer och tolkningsföreträde i arbetsgrupper. Studien är en kvalitativ undersökningbestående av åtta respondenter från olika arbetsplatser i Sverige och med varierandehierarkiska positioner. Datainsamlingen skedde genom semistrukturerade intervjuer somspelades in och noggrant transkriberades. Resultatet som presenteras av studien är att humoranvänds som en integrerad del av det vardagliga arbetet och fyller sociala och organisatoriskafunktioner. Respondenterna förklarar att humor används för att skapa gemenskap, stärkarelationer och hantera misstag och stressiga tillfällen. Humor visar sig samtidigt bidra tillmissförstånd och osäkerhet kring gruppers normer, särskilt när individer saknar degemensamma referensramarna. Tolkningsföreträde visas i studien påverkas av faktorer somstatus, gruppnormer och psykologisk trygghet. Personer som besitter högre organisatoriskeller social status upplevs ha ett större utrymme att använda sig av gränsöverskridandehumor. Humor kan därmed förstås som både inkluderande och exkluderande i arbetslivetberoende på hur den används och hur den tolkas.Avslutningsvis förs en diskussion kring hur humor och tolkningsföreträde samspelar medmakt, arbetsplatskultur och psykologisk trygghet i arbetsmiljöer.