Slutgödning av mjölkkor : effekt på foderintag, tillväxt och slaktkroppsegenskaper

Sammanfattning

En stor andel av svenskt nötkött härstammar från mjölkproduktionen. I Sverige är mjölkkorna kvar i produktionen i snitt 2,6 laktationer innan de skickas på slakt. Det är inte helt ovanligt att korna efter avslutad laktation har en låg levandevikt, nedsatt hull och därmed får en låg slaktkroppsvikt vilket inte uppnår slakteriets målvikt för god betalning. Studien utvärderade dels effekten av slutgödning av utlsagskor med avseende på slaktkroppsegenskaper, dels om valet av utfodringsstrategi påverkade slaktkroppen samt daglig tillväxt och foderintag. Totalt var det 62 Holstein (SLB) kor deltog i studien och de delades in i tre olika grupper; en grupp med direktslaktade kor som inte genomgick slutgödning och agerade kontrollgrupp (n=14), en grupp som slutgöddes under 100 dagar och utfodrades med gräs/klöverensilage (GK) (n=24) samt en grupp som slutgöddes och utfodrades med presskaka och havrekross (PK+HK) (n = 24). Slutgödning förbättrade kornas slaktkroppsvikt och slaktutbyte jämfört med kontrollgruppen (P <0,001). Även muskeldjup, hull, formklass och fettklass förbättrades signifikant av slutgödning (P <0,05). Utfodringsstrategi hade ingen effekt på daglig tillväxt (P = 0,63). Den enda signifikanta skillnaden mellan GK och PK+HK med avseende på slaktkroppsegenskaper var andelen nöt-3 (benfri råvara till färs och grytbitar med fetthalt 23%) (P = 0,03). Kor som utfodrades GK hade en bättre foderomvandlingsförmåga) jämfört med kor som utfodrades PK+HK (P <0,05). Resultatet visar att slutgödning förbättrar slaktkroppsegenskaper och ökar slaktvikten oavsett de valda utfodringsstrategierna.