Social hållbarhet i stålindustrin : En kvalitativ studie om medarbetarnas uppfattning gällande den sociala hållbarheten på SSAB

Sammanfattning

Syftet med denna studie var att få en djupare förståelse för hur medarbetare på SSAB upplever den sociala hållbarheten, särskilt kopplat till välbefinnande och behovstillgodoseende. Frågeställningarna som undersöktes var: Hur upplever medarbetarna sitt välbefinnande på arbetsplatsen och på vilka sätt tillgodoses deras behov? Finns det skillnader i hur medarbetarnas behov tillgodoses beroende på deras arbetserfarenhet? Hur kan medarbetarnas upplevelser av arbetet förstås med utgångspunkt i begreppen begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet? Studien hade en kvalitativ ansats där datainsamlingsmetoden var semistrukturerade intervjuer, och vid bearbetning av det empiriska materialet användes en tematisk analys. Resultatet visade på faktorer som både var främjade och hämmande för medarbetarnas välbefinnande. Det som var främjande var en fungerande produktion, som stärktes av variation, kompetens, kollegor och ett ledarskap som tog respondenterna på allvar och var inkluderande. Det som var hämmande var haverier, kompetensbortfall, bristande teamkänsla och ett ledarskap som inte inkluderade medarbetarna och brast i kommunikationen. Faktorerna som främjande och hämmande välbefinnandet kunde till stor del kopplas samman med KASAM och därmed begripligheten, hanterbarheten och meningsfullheten. När medarbetarna upplevde en högre grad av begriplighet och hanterbarhet tycktes det ha en inverkan på meningsfullhet samt gjorde det lättare att möta arbetets utmaningar. Det framkom också att medarbetarna med kort respektive lång arbetserfarenhet upplevde den sociala hållbarheten något olika kopplat till behovstillgodoseende. En möjlig förklaring till detta var att respondenterna med olika arbetserfarenhet i grunden hade olika behov. Behov som tolkades vara olika lättillgängliga att bli tillgodosedda.