Stressnivå och dess samband med intagande av antidepressiv medicin.

Sammanfattning

Syftet med denna studie var att undersöka om det förelåg skillnader i upplevd social stressnivå mellan personer som använde antidepressiv medicinering och personer som inte gjorde det. Studien baserades på sekundärdata från Twin Stress-projektet vid Institutionen för psykologi och hälsa, Mittuniversitetet, Sverige. Projektet genomfördes mellan åren 20222024 med en experimentell och longitudinell design där deltagarna exponerades för ett standardiserat psykosocialt stresspåslag genom Trier Social Stress Test (TSST). Stressnivåer undersöktes genom självskattad stress (STAI-S) samt fysiologiska mått i form av kortisolnivåer vid flera mättillfällen. Deltagarna delades in i två grupper baserat på självrapporterad användning av antidepressiv medicinering. Data analyserades med Welch’s t-test, repeated measures ANOVA samt post hoc-analyser med Holm–Bonferroni-korrigering. Resultaten visade att gruppen med antidepressiv medicinering rapporterade högre depressiva symtom (PHQ) samt uppvisade lägre kortisolnivåer vid baslinjemätningen jämfört med gruppen utan antidepressiv medicinering. Däremot observerades inga signifikanta skillnader mellan grupperna avseende subjektivt upplevd stress (STAI-S) eller kortisolnivåernas förändring över tid under stresspåslaget. Vidare visade analyserna en tydlig huvudeffekt av tid där kortisolnivåerna ökade signifikant vid stresspåslaget och därefter successivt minskade. Resultaten tyder på att antidepressiv medicinering inte var associerad med någon förändrad akut subjektiv eller fysiologisk stressrespons under det experimentella stresspåslaget. Samtidigt kan skillnaderna i baslinjekortisol indikera variationer i basal HPAaxelaktivitet mellan grupperna. Studien belyser vikten av att skilja mellan subjektivt upplevd stress och fysiologisk stressrespons vid forskning om depression, stress och antidepressiv medicinering.