Trygghet, ansvar och kontroll : En diskursanalys av legitimiteten kring Sveriges pågående fängelseexpansion

Sammanfattning

Denna studie har undersökt hur Sveriges pågående fängelseexpansion kan förstås som ett uttryck för en förändrad kriminalpolitisk diskurs där trygghet och statligt ansvar används för att legitimera en strängare straffpolitik. Studien har tagit sin utgångspunkt i antagandet att kriminalpolitik inte enbart formas av den brottsliga utvecklingen, utan även av språkliga och diskursiva praktiker som konstruerar problem, lösningar och politiska mål.Med hjälp av en kritisk diskursanalys, inspirerad av Michel Foucaults syn på relationen mellan makt, kunskap och styrning samt Norman Faircloughs tredimensionella modell, så analyserades tio regeringsdokument publicerade under 2024 och 2025. Studiens analys fokuserade på hur begreppen trygghet och ansvar används i regeringens retorik kring kriminalitet, straff och brottsbekämpning, samt hur dessa begrepp kopplas till krav på hårdare straff, ökad kontroll och en utbyggnad av de svenska fängelseanstalterna.Resultatet visade att trygghet framställs som ett överordnat samhällsmål och som något som kräver repressiva åtgärder där fängelseexpansionen framstår som nödvändig och självklar. Staten konstrueras som en aktör vars ansvar är att återta kontrollen över brottsligheten genom skärpt lagstiftning, strängare straff och genom att tillsätta fler resurser till polis, kriminalvård och rättsväsende. Diskursen bidrar till att normalisera en mer repressiv kriminalpolitik och begränsar utrymmet för alternativa lösningar, såsom till exempel förebyggande åtgärder eller sociala insatser.Studien har bidragit med en ökad förståelse för hur kriminalpolitiska reformer legitimeras diskursivt och hur språkbruket i politiska dokument kan få materiella konsekvenser i form av ökad kontroll och en expansion av de svenska fängelserna.