Ungas väg till stöd : En kvalitativ studie utifrån ungas och yrkesverksammas perspektiv

Sammanfattning

Forskning och debatt kring våld i ungas parrelation har ökat det senaste decenniet och i Sverige har det skett förändringar i både lag och praktik. Dock är ett återkommande mönster i studier att unga inte söker formellt stöd. I den här kvalitativa uppsatsen undersöks ungas väg till stöd utifrån två perspektiv; unga som tidigare har blivit utsatta för våld och yrkesverksamma som möter de unga. Uppsatsens syfte är att få en fördjupad förståelse av ungas tankar, åsikter och erfarenheter av att söka stöd utifrån erfarenheter av våld i parrelation. Syftet är även att få en fördjupad förståelse av hur yrkesverksamma i verksamheter som möter målgruppen förstår ungas hjälpsökandeprocesser samt hur de formar sitt arbetssätt för att nå unga. De unga och de yrkesverksamma har rekryterats via fyra olika verksamheter. Verksamheterna tillhör både den ideella och offentliga sektorn samt har olika åldersspann. En av verksamheterna är bara riktad till sexuellt våldsutsatta och en annan riktar sig till olika erfarenheter av våld i nära relationer. De andra två verksamheterna möter en bredare målgrupp av unga. Tre unga och tre yrkesverksamma har intervjuats. De unga är 22–26 år under intervjutillfället. De har blivit utsatta för våld i en parrelation som påbörjats när de var 14–23 år. En tematisk analys har använts för att analysera intervjuerna. Uppsatsens resultat har sedan analyserats med stöd av Bronfenbrenners socioekologiska systemteori samt Enander och Holmbergs Uppbrottsprocess. Den tematiska analysen resulterade i tre huvudteman; Ungas vägar till stöd, yrkesverksammas bilder av ungas vägar till stöd och utvecklingsbehov. Analysen av resultaten visar att ungas vägar till stöd påverkas av såväl individuella faktorer som den sociala omgivningen och samhällsnormer. Resultatet tyder även på att uppbrottsprocessen och hjälpsökandeprocessen är sammanflätade och ömsesidigt beroende av varandra. Den ungas hjälpsökande är inte ett isolerat beteende, utan valet att söka stöd påverkas av flertalet faktorer. Därav är det inte till exempel tillräckligt att ha kunskapshöjande insatser, utan det finns behov av att arbeta inom alla system i den socioekologiska modellen. Detta så de olika systemen stärker och stödjer hjälpsökandeprocesser samt att hinder för hjälpsökande förebyggs.