Upplevelsen av att etablera sig på densvenska arbetsmarknaden : En kvalitativ studie om socialt kapital och arbetsmarknadsetableringbland ensamkommande unga vuxna

Sammanfattning

Denna studie undersöker hur ensamkommande unga vuxna i åldern 20-30 år, som kom tillSverige mellan 2015 och 2020, upplever sin etablering på arbetsmarknaden. Med särskiltfokus på vilken betydelse socialt kapital och nätverk har haft i denna process. Studien tar sinteoretiska utgångspunkt i Pierre Bourdieus (1986) kapitalteori, där socialt kapital förstås somresurser kopplade till nätverk och sociala relationer som individer kan mobilisera för att vinnafördelar inom ett specifikt fält. Detta kompletteras av Robert Putnams (2000) distinktionmellan “bonding” och “bridging” social capital. Det empiriska materialet samlades in genomtio semistrukturerade intervjuer och analyserades med hjälp av interpretativ fenomenologiskanalys. Resultaten visar att etableringsprocessen präglas av stark individuell drivkraft, menockså av tydliga strukturella begränsningar. Språk och utbildning framträder somgrundläggande förutsättningar för att överhuvudtaget kunna beträda arbetsmarknaden, men ärinte tillräckliga i sig. Informella kontakter och nätverk upplevs som den mest avgörandefaktorn för att få arbete. Informanterna beskriver en arbetsmarknad där rekommendationerfrån bekanta ofta väger tyngre än formella meriter. För att kompensera för bristen påetablerade nätverk använder informanterna aktiva strategier, såsom proaktivt nätverkande ochanpassning till arbetsmarknadens normer. Institutionellt stöd, särskilt från myndigheter somArbetsförmedlingen, upplevs som bristfälligt och i vissa fall förminskande av individenskompetens, medan civilsamhället och volontärer lyfts fram som mer värdefulla resurser. Vid18 års ålder upphör det formella stödet abrupt, vilket utgör ett kritiskt strukturellt hinder ietableringsprocessen. Trots att informanterna lyckas ta sig in på arbetsmarknaden begränsasmöjligheterna till karriärutveckling av avsaknaden av “bridging” kapital, det vill sägakontakter i högre positioner. Studien bidrar med kvalitativ kunskap om de subjektivaprocesser och strategier som individer använder för att mobilisera socialt kapital i en svenskkontext.