Utbildningsnivå som moderator för teknikacceptans. : En kvantitativ studie om generativ AI i ekonomiyrken inom privat sektor.

Sammanfattning

Generativ artificiell intelligens (AI) har på kort tid blivit ett centralt verktyg i kunskapsintensiva yrken, däribland ekonomifunktionen, men kunskapen om hur tekniken faktiskt används och vilka individuella faktorer som förklarar variationen i användning är fortfarande begränsad. Syftet med studien är att undersöka hur utbildningsnivå relaterar till användningen av generativa AI-verktyg inom ekonomiarbete i privat sektor, samt om utbildningsnivå modererar sambandet mellan upplevd nytta och faktisk användning. Studien utgår från Technology Acceptance Model (TAM), utvidgad med utbildningsnivå som modererande variabel, och skiljer mellan användningens omfattning och dess karaktär. En kvantitativ enkätundersökning genomfördes bland yrkesverksamma ekonomer i Sverige. Givet ett mindre urval än planerat (n = 49) är studien explorativ och hypotesgenererande till sin karaktär. Resultaten visar inget statistiskt signifikant samband mellan utbildningsnivå och vare sig användningsgrad eller attityder, och utbildningsnivå modererade inte heller sambandet mellan upplevd nytta och faktisk användning. Däremot framträder kvalitativa skillnader i användningsmönster: respondenter med högre utbildning använder verktygen i större utsträckning för analys, idégenerering och automatisering, medan respondenter med kandidatexamen oftare använder dem för textproduktion och sammanfattning. Samtidigt ger studien tydligt stöd för TAM:s grundhypotes att upplevd nytta predicerar faktisk användning, och även upplevd användarvänlighet och upplevda hinder framträder som centrala determinanter. Resultaten indikerar att variationen i AI-användning främst förklaras av attitydrelaterade faktorer snarare än av individuella bakgrundsfaktorer. Studien bidrar därmed med empirisk evidens och riktningar för fortsatt forskning i en kontext där tidigare forskning varit begränsad.