Vem får bli polis i Sverige? : Hur poliser med utländsk bakgrund uppfattar socialexkludering inom polisens rekrytering, utbildning,polisaspiranttjänstgöring och poliskarriär.

Sammanfattning

Denna studie undersöker om och eventuellt hur social exkludering kan ta form i polisensutbildningskedja; från rekrytering till polisutbildning, vidare till polisaspiranttjänstgöring, provanställning och fortsatt poliskarriär med särskilt fokus på personer med utländsk bakgrund. Officiell statistik från Riksrevisionens senaste rapport visar att över 80 procent av de behöriga sökande med utländsk bakgrund sållas bort redan i rekryteringsprocessen. Bortfallet sker huvudsakligen i de delarna av urvalet som bygger på rena subjektiva bedömningar, såsom psykologintervjuer snarare än i objektiva och standardiserade moment som fysiska tester eller språkprov, vilka genomförs på lika villkor för samtliga sökande. Studiens intervjumaterial pekar i samma riktning där ojämlika villkor inte upphör efter antagningen, utan förändrar form och uttryck genom utbildningskedjans olika faser. Ett genomgående resultat är att subjektiva bedömningsmoment får särskilt stor betydelse för personer med utländsk bakgrund. Informanterna beskriver hur psykologbedömningen i rekryteringen men även senare bedömningar under polisaspiranttjänstgöring och provanställning upplevs som mindre objektiva och mer beroende av individuella subjektiva tolkningar. Återkommande i materialet är erfarenheter av språkliga normer, kommunikativ stil och outtalade föreställningar om lämplighet som påverkar bedömningar av kompetens. Flera informanter beskriver ökad granskning och högre krav på anpassning jämfört med kollegor med svensk bakgrund. Dessa erfarenheter återkommer oberoende av utbildningsort eller tidpunkt, som pekar på organisatoriska och systematiska faktorer. Särskilt polisaspiranttjänstgöringen och efterföljande provanställningen framträder som ett andra centralt nålsöga. I dessa skeden får instruktörens och handledares bedömningar och omdöme stor påverkan, samtidigt som möjligheter till överprövning är begränsade. För personer med utländsk bakgrund innebär detta en fortsatt sårbarhet även efter genomförd utbildning. Sammantaget visar resultaten att informanterna genomgående uppfattar skillnader mellan personer med svensk och utländsk bakgrund. Polisens utbildningskedja framstår därmed inte enbart som ett meritokratiskt urvalssystem, utan också som en process där socialreproduktion formas genom samspelet mellan objektiva krav och subjektiva bedömningar.