AI-agenter i studier

Sammanfattning

Introduktion: Denna studie undersöker hur universitetsstudenter använder generativa AI-verktyg i sitt studiearbete samt hur de upplever att användningen påverkar deras lärande och studieprestation. Under de senaste åren har generativ AI blivit allt mer vardagligt att använda, inte minst inom högre utbildning. Denna studie utforskar studenternas förhållningssätt till generativ AI i en akademisk miljö, fokus på människa- och datorinteraktion i relation till digitala verktyg. Forskningsfråga: Den primära forskningsfrågan är: Hur använder universitetsstudenter AI-agenter i sitt studiearbete? Metod: I detta kapitel presenteras metoder och strategier för att undersöka studenters användning av generativa AI-verktyg i studiesammanhang. Studiens data har samlats genom semistrukturerade intervjuer med sju universitetsstudenter från fyra olika svenska lärosäten. En fenomenologiskt inspirerad forskningsstrategi används och en tematisk analys tillämpas för att identifiera centrala teman. Studien följer ALLEA:s kodex som forskningsetiska principer, det vill säga tillförlitlighet, ärlighet, respekt samt ansvar. Resultat: Fem teman framkom: AI som studieverktyg, kognitiv påverkan, lärande och resultat, akademisk integritet och användningsområde. Resultaten visar att samtliga respondenter använder generativa AI-verktyg i sina studier, främst som ett kompletterande förklaringsverktyg, ett effektiviseringsverktyg samt i mer avancerade sammanhang såsom kodning. Respondenterna visar på en tudelad upplevelse av hur användningen påverkar dem. Studenterna beskriver konkreta positiva effekter i form av snabbare informationshämtning och förbättrade tentaresultat. Samtidigt finn sen oro bland studenterna över negativa konsekvenser för skrivförmåga, kritiskt tänkande och självständigt resonemang. Frågan om akademisk hederlighet upplevs som oklar, vilket gör att studenterna navigerar i en etisk gråzon snarare än efter tydliga gränser. Diskussion: Studien har vissa begränsningar som bör beaktas, bland annat ett litet och styrt urval om sju respondenter, vilket innebär att resultaten inte kan generaliseras till universitetsstudenter som helhet. Att respondenterna rekryterades via forskarnas egna kontaktnät innebär även en risk för selektionsbias. Studien bidrar med ökad förståelse för hur studenter förhåller sig till generativ AI i akademiska sammanhang. Resultaten kan vara relevanta för lärosäten och beslutsfattare som vill utveckla tydligare och mer uppdaterade riktlinjer för AI-användning. Framtida forskning skulle kunna undersöka studenters AI-användning över längre tid samt genomföra observationsstudier för att ge en mer objektiv bild av det faktiska användningsbeteendet.