Alternativa betesgrödor under svenska förhållanden för en förlängd betessäsong : strategier för ökad betesproduktion under vår och höst

Sammanfattning

Alternativa betesgrödor (ABG) är en strategi för att förlänga betessäsongen genom att utnyttja grödor eller växtmaterial i fält som vanligtvis inte används till djurfoder. Bakgrunden till studien grundar sig i det stora behovet av grovfoder till får och nötkreatur, där produktion och lagring av vinterfoder är förenat med höga kostnader för maskiner, arbete och konservering. Genom att låta djuren beta en större del av sitt foderbehov direkt i fält kan dessa kostnadsdrivare sänkas, vilket skapar incitament för att förlänga betessäsongen. Genom att använda ABG på åkermark kan lantbrukare tillgå en tidigare outnyttjad resurs av energi och näring, under perioder då de traditionella betesmarkerna inte längre är produktiva. Syftet med arbetet är dels att sammanställa svensk och internationell litteratur, dels samla erfarenheter av användningen av ABG i Sverige och hur de kan förlänga betessäsongen. Detta görs för att få en bild av vilka utmaningar och möjligheter som finns och hur man kan använda ABG för att förlänga betessäsongen i Sverige. Arbetet baseras på dels en litteraturgenomgång av svensk och internationell litteratur, dels en kvalitativ intervjustudie med semistrukturerade intervjuer varav 17 svenska lantbrukare intervjuades. Litteraturen visar att ABG kan vara en betydande foderresurs med höga fodervärden, där energi- och råproteinhalter kan bli över 11,5 MJ kg⁻¹ ts respektive 200 g kg⁻¹ ts, vid rätt förhållanden. Avkastningen varierar mellan och inom studier men visar att faktorer som sortval och såtidpunkt har stor inverkan. Litteraturen visar även att bete av spannmål i tidiga utvecklingsstadier har liten eller ingen effekt på kärnskörden, under förutsättning att betet avslutas före stråskjutning (DC30). Intervjuresultaten visar att lantbrukarna genomgående är positivt inställda till ABG som metod för att förlänga betessäsongen, med helhetsomdömen mellan 4,2 och 4,7 på en femgradig skala. De vanligast använda ABG grödorna var gräs- och klöverfrövall samt mellangrödor och spannmål. Lantbrukarna upplever flera fördelar med ABG såsom sänkta foderkostnader, god djurtillväxt och ökad flexibilitet i beteshållningen. Inom växtodling upplevdes även god ogräseffekt, förbättrad markanvändning och god effekt på efterföljande gröda, samtidigt som de observerade effekterna på markstruktur var små eller obefintliga. De viktigaste odlingsåtgärderna för ett lyckat resultat upplevs vara jordbearbetning, såtidpunkt och såteknik som avgörande för frövall, medan ett välreglerat betestryck ses som en avgörande faktor för samtliga grödtyper. För frövallsbete kan detta kopplas till positiva effekter på beståndet, medan det för spannmål handlar om att undvika negativt skördepåverkande effekter av för sent bete. Samtidigt upplevs vissa utmaningar och hinder för vidare användning såsom det begränsade vetenskapliga underlaget och möjligheten till rådgivning.