Anhörigas plats i journalen : En kvalitativ studie om hur hälso- och sjukvårdskuratorer journalför samtal med anhöriga till svårt sjuka patienter.

Sammanfattning

Eftersom hälso- och sjukvårdskuratorer är legitimerad sjukvårdspersonal har de en skyldighet att föra patientjournal enligt 4 kap 1§ Patientsäkerhetslagen (SFS 2010:659). Enligt 3 kap 1§ Patientdatalagen (SFS 2008:355) ska det föras journal för varje enskild patient och får inte vara gemensam för flera patienter. Att en patientjournal inte får vara gemensam för fler patienter skapar svårigheter när hälso- och sjukvårdskuratorer ger stöd åt anhöriga eftersom det inte är rättsligt reglerat när anhöriga går över till att vara patient. Det saknas forskning som rör hur hälso- och sjukvårdskuratorer dokumenterar och journalför samtal med anhöriga. Däremot visar den tidigare forskningen på vikten av att det förs en patientjournal samt vad som brukar tas med eller utelämnas när vårdpersonal dokumenterar i journalen. Tidigare forskning visar även på behovet av stöd till anhöriga på grund av den psykiska påfrestning som tillkommer av att vara anhörig till en allvarligt sjuk person. Syftet med studien är därför att studera hälso- och sjukvårdskuratorers dokumentation av anhöriga till somatiskt sjuka personer. I studien tillämpas en kvalitativ ansats med semistrukturerade intervjuer. Respondenterna i studien är fyra hälso- och sjukvårdskuratorer som är verksamma inom somatisk vård i en mellanstor svensk kommun. I studien analyseras resultatet med hjälp av en tematisk analys. Ett teoretiskt ramverk bestående av gräsrotsbyråkrati, handlingsutrymme och professionsetik används för den teoretiska analysen. Studiens resultat presenteras utifrån två teman som svarar mot frågeställning ett: 1.Otydliga riktlinjer, olika arbetssätt, 2.Risker med att inte journalföra. Till frågeställning två presenteras också två teman: 3. Juridiska begränsningar, 4.Strategier i praktiken. Studiens slutsatser är att otydliga riktlinjer, organisatoriska begränsningar och bristfällig utbildning leder till oklarheter kring hur kuratorer ska föra journal kring anhöriga och leder därför till att olika arbetssätt tillämpas. De juridiska och etiska överväganden som görs i samband med dokumentation av anhöriga är kopplade till sekretess, samtycke och det etiska ansvaret. Det uppstår utifrån dessa överväganden en spänning mellan de organisatoriska förutsättningarna och professionsetiken.