Är studenten redo när krisen kommer? : En kvantitativ studie om studenters krisberedskap i Sverige i relation till riskkommunikation, tillit och riskperception

Sammanfattning

Denna studie har undersökt hur riskkommunikation påverkar studenters risk- och krisberedskap i Sverige, samt vilken roll riskperception och tillit till myndigheter spelar i detta samband. Mot bakgrund av det förhöjda säkerhetsläget i Sverige blir det centralt att förstå hur riskinformation tolkas och vilka faktorer som bidrar till att stärka individers beredskap. Studien tar sin teoretiska utgångspunkt i teorier om risk som ett socialt och kulturellt fenomen. Centrala teoretiska utgångspunkter är Ulrich Becks teori om risksamhället, Anthony Giddens teori om tillit till expertsystem samt teorier om riskperception och risköversättning. Dessa belyser hur riskuppfattningar formas genom emotionella, kognitiva och sociala processer, samt hur ansvaret för riskhantering kommuniceras och fördelas mellan stat och individ. Det empiriska materialet bygger på en självkonstruerad webbenkätundersökning med 116 studenter vid svenska universitet och högskolor. Risk- och krisberedskap operationaliserades i två dimensioner: subjektiv beredskap och praktiskt beredskap. Sambanden analyserades med hjälp av multipla regressionsanalyser. Studiens resultat visar att upplevd kvalitet i riskkommunikation har en tydlig och positiv effekt på studenters subjektiva risk- och krisberedskap. Däremot medierar riskperception inte sambandet mellan riskkommunikation och beredskap. Vilket indikerar att beredskap inte påverkas genom förändrade uppfattningar om riskers allvar utan snarare av hur handlingsbar informationen upplevs. Vidare visar studien att tillit till myndigheter modererar sambandet, där effekten av riskkommunikation är starkare bland studenter med hög institutionell tillit. Sammanfattningsvis visar studien att studenters risk- och krisberedskap främst formas av riskkommunikationens kvalitet och institutionell tillit, snarare än av förändringar i riskperception. Resultaten belyser hur beredskap skapas i ett risksamhälle där individen förväntas ta ansvar, men samtidigt är beroende av trovärdiga institutioner för vägledning och information.