Återkoppling i het miljö : Hur den praktiska utbildningsmiljön påverkar återkoppling inom brandmannautbildningen – en intervjustudie med lärare

Sammanfattning

Denna studie undersökte hur den praktiska utbildningsmiljön påverkar hur lärare inom brandmannautbildningen ger och använder återkoppling. Syftet besvarades genom tre frågeställningar som rörde hur lärare beskriver sitt arbete med återkoppling, vilka faktorer som påverkar deras möjligheter att ge återkoppling samt vilka strategier de använder för att anpassa återkopplingen till den praktiska utbildningsmiljöns krav och villkor. Studien genomfördes med en kvalitativ forskningsdesign. Data samlades in genom semistrukturerade intervjuer med nio lärare verksamma inom Myndigheten för Samhällsskydd och Beredskap, MSB (numera Myndigheten för Civilt Försvar, MCF). Materialet analyserades med tematisk analys enligt Braun & Clarke (2006). Det teoretiska ramverket utgjordes av didaktisk teori, återkopplingsteori samt erfarenhetsbaserat lärande. Resultatet visar att lärarnas arbete med återkoppling var situationsbundet och kontinuerligt präglat av avvägningar mellan säkerhetskrav, pedagogiska mål och organisatoriska ramar. Återkoppling gavs i tre tidsmässiga faser, under momentet, direkt efter och i efterhand och hur dessa fyller olika pedagogiska funktioner. Återkoppling under ett pågående moment var i huvudsak korrigerande och säkerhetsinriktad, medan återkoppling direkt efter övningen var mer sammanfattande och reflekterande. Återkoppling i efterhand, som ger störst utrymme för fördjupad bearbetning, förekommer sällan på grund av organisatoriska begränsningar. De strategier lärarna använde inkluderade att uppmuntra eleverna till självreflektion och kamratutvärdering, att coacha under pågående moment utan att störa övningens flöde samt att medvetet skjuta upp återkopplingen när eleverna bedömdes omottagliga. Strategierna var funktionella och välgrundade, men vilade på individuellt lärarengagemang snarare än på gemensamma strukturer, vilket gjorde kvaliteten på återkopplingen beroende av vilken lärare eleven råkade möta. De faktorer som i störst utsträckning begränsade möjligheterna att ge återkoppling av hög pedagogisk kvalitet var tidsbrist, avsaknad av schemalagda återkopplingstillfällen och bristande kontinuitet i lärartilldelningen. Dessa strukturella hinder försvårade möjligheten att slutföra den lärandecykel som erfarenhetsbaserat lärande förutsätter och underminerade den relation mellan lärare och elev som meningsfull återkoppling kräver. Studiens resultat tyder på att återkoppling i brandmannautbildningen kan behöva förstås som ett organisatoriskt ansvar lika mycket som ett pedagogiskt. Lärarna besitter den professionella kompetens som krävs. Det som saknas är de organisatoriska förutsättningar som gör det möjligt att fullt ut utöva den.