Att läsa digitalt eller analogt : Ett arbete om kognitiv belastning och didaktiska val i läsförståelse inom svenskämnet

Sammanfattning

I en tid där digitala verktyg blir alltmer integrerade i skolundervisningen aktualiseras frågor om hur olika textformat påverkar elevers lärande. Syftet med detta arbete är att undersöka hur verksamma lärare i årskurs 4–6 uppfattar elevers kognitiva belastning vid arbetet med digitala respektive analoga texter i undervisningen av läsförståelse, samt vilka didaktiska överväganden som ligger bakom lärarnas val av läsmedium. Empirin bygger på sju verksamma svensklärares utsagor, där materialet samlades in genom semistrukturerade intervjuer. Urvalet är baserat på ett bekvämlighetsurval och arbetet har genomförts med en kvalitativ metodansats. Analysen utgick från Cognitive Load Theory (CLT) som teoretiskt ramverk. Med stöd av CLT:s begrepp om inre, yttre och relevant kognitiv belastning analyserades lärarnas utsagor om hur digitala och analoga texter påverkar elevers läsförståelse ur ett lärarperspektiv, samt de didaktiska överväganden som ligger bakom lärarnas användning av dessa i läsförståelseundervisningen. Resultatet visar att lärarna upplever digitala texter som mer kognitivt krävande på grund av störmoment som kan påverka elevernas fokus och koncentration. Analoga texter beskrivs däremot som mer konkreta och upplevs ge eleverna bättre möjlighet att fokusera och ta till sig textinnehållet. Samtidigt framkommer det att digitala texter kan ge viktiga möjligheter till stöd och anpassning, särskilt för elever som behöver extra stöd i läsförståelseundervisningen. Konklusionen är att analoga och digitala texter innebär olika kognitiva utmaningar och möjligheter och elevernas läsförståelse påverkas av hur läraren använder textformaten i undervisningen. Lärarens didaktiska överväganden och trygghet i val av läsmedium framstår därmed som centrala för elevers möjligheter att bearbeta textinnehållet.