Barnmorskors erfarenheter av stöd under förlossning till kvinnor med psykisk ohälsa

Sammanfattning

Bakgrund: En graviditet medför fysiska och psykiska förändringar, vilket påverkar den blivande mamman och hennes omgivning. Den psykiska påfrestningen under graviditeten påverkar kvinnans anpassning till föräldraskapet och kan vara utmanande, särskilt i kombination med psykisk ohälsa. Barnmorskan har ett ansvar i att stödja kvinnan under dessa förändringar och främja en positiv förlossningsupplevelse. Motiv: Den psykiska ohälsan bland gravida i Sverige ökar. Därav är det viktigt att undersöka hur barnmorskor på förlossningen upplever arbetet kring kvinnor med psykisk ohälsa, för att hitta strukturerade arbetssätt att bemöta och stödja dessa kvinnor. Syfte: Studiens syfte är att undersöka barnmorskors erfarenheter av att ge stöd till kvinnor med psykisk ohälsa under förlossningen. Metod: Nio semistrukturerade intervjuer utfördes med barnmorskor på fyra olika förlossningsavdelningar i norra Sverige. Resultatet analyserades med tematisk analys och diskuterades utifrån begreppet kvinnocentrerad vård. Resultat: Analysen resulterade i tre huvudteman med tre subteman vardera. Det första temat, “Att förstå och bemöta psykisk ohälsa hos födande kvinnor”, förklarar barnmorskornas syn på begreppet psykisk ohälsa, samt hur det kan uttrycka sig hos kvinnor under en förlossning. Det andra temat, “Barnmorskans strategier och verktyg i arbetet”, beskriver hur barnmorskorna använder kommunikation som centralt verktyg, samt vikten av förlossningsbrev, stödpersoners delaktighet och kollegialt stöd. Det tredje temat “Förutsättningar och utmaningar i organisationen och professionen” belyser barnmorskornas upplevelser av sin arbetsmiljö, hur de påverkas av att möta kvinnor med psykisk ohälsa samt vilka förbättringsområden de ser inom området. Konklusion: Barnmorskor möter ofta kvinnor med psykisk ohälsa på förlossningen, där kvinnor med komplexa tillstånd synliggör kunskapsluckor och behov av fortbildning. Det kollegiala stödet var gott men stödet från verksamheten sågs som bristfällig. En god bemanning beskrevs kunna möjliggöra kvinnocentrerad vård.