Den intelligenta rekryteringen : En kvalitativ intervjustudie av förekomsten och nyttan av beslutsstöd vid rekrytering

Sammanfattning

Den pågående digitaliseringen förändrar den verklighet som dagens verksamheter har att förhålla sig till. Ny teknik innebär nya verktyg, men frågan är i vilken utsträckning organisationer faktiskt har förmågan att ta till sig dem. Eftersom det råder vetenskaplig konsensus både inom forskningen relaterat till rekrytering och Business Intelligence att datadrivna beslut överträffar mänsklig intuition, borde rekryteringsfunktioner rimligen vara bland de första att anamma dessa nya verktyg. Trots detta existerar det en tydlig diskrepans mellan HR-funktioners visioner och verkligheten. Syftet med denna studie är att ge insikter som kan underlätta verksamheters omställning till ett mer datadrivet arbetssätt vid rekrytering, och därigenom bidra till att lösa de utmaningar organisationer ställs inför vid implementering av digitala beslutsstöd. Detta uppnås genom att undersöka i vilken utsträckning rekryteringsfunktioner har tillgång till, samt tillämpar beslutsstöd vid rekrytering, och om det existerar motstånd mot användningen av beslutsstöd. Studien har genomförts med en kvalitativ forskningsstrategi. Datainsamlingen består av fem semistrukturerade intervjuer med HR-specialister och rekryteringsansvariga inom både offentlig och privat sektor. Den insamlade empirin har analyserats genom en induktiv, tematisk analysmetod och strukturerats samt analyserats mot Breaughs m.fl. (2008) modell över rekryteringsprocessen samt Sharda m.fl. (2015) kategorisering av analysnivåer. Studiens resultat visar på en övergripande nivå att samtliga undersökta verksamheter använder beslutsstöd, men att tillämpningen begränsas till en grundläggande deskriptiv nivå. Studien resulterar mer specifikt i flertalet intressanta fynd. För det första är det inte direkt möjligt att bedöma om beslutsstöd förbättrar rekryteringsprocessen, eftersom majoriteten av verksamheterna saknar en strukturerad utvärdering av sina rekryteringsresultat. För det andra identifieras ett omvänt organisatoriskt motstånd i relation till befintlig forskning (Davenport & Harris, 2017). HR-funktionerna uppvisar en tydlig vilja att arbeta mer datadrivet, motståndet existerar i stället hos linjecheferna. Linjecheferna förlitar sig i stället mer på intuition samt bedriver parallellt manuellt arbete utanför rekryteringssystemen, vilket försämrar datakvaliteten och låser fast organisationerna i en lägre analytisk mognadsgrad. Slutligen identifieras aktiva bortval av beslutsstöd baserat på strategiska val, där en av respondenterna medvetet väljer att prioritera personliga relationer och det mänskliga hantverket framför nya datadrivna verktyg i rekryteringsprocessen.