“Det bara poppade upp” : En kvalitativ intervjustudie om samspelet mellan multimodala uttrycksformer i NO-läroböcker med elever i årskurs 5

Sammanfattning

Vikten av multimodal läsförståelse i dagens samhälle är betydande och läroböckers roll i skolan har fått en mer central plats i undervisningen. Syftet med studien är att genom ett socialsemiotiskt och ett sociokulturellt perspektiv undersöka mellanstadieelevers uppfattning av samspelet mellan olika semiotiska resurser i NO-läroböcker, samt hur detta påverkar deras uppfattning av ämnet. Studien ämnar svara på följande frågeställningar: 1) Hur upplever elever samspel mellan olika semiotiska resurser i läroböcker? 2) Hur påverkas elevers läsupplevelse av multimodala uttrycksformer i läroböcker? och 3) Vilka multimodala uttrycksformer i läroböcker prioriteras av eleverna? För att behandla dessa intervjuas 13 elever i årskurs 5. Intervjuerna transkriberas därefter och en innehållsanalys genomförs. Kodning och tolkning genom innehållsanalys ligger till grund för studiens resultat och analys. Resultatet analyseras i relation till de teoretiska utgångspunkternasocialsemiotik och sociokulturellt perspektiv. Socialsemiotik behandlar semiotiska resurser med olika meningserbjudanden samt hur de samverkar genom multimodalitet för att ytterliga förmedla eller förstärka ett budskap. Det sociokulturella perspektivet belyser medierande redskap som språk, bilder och grafer och utgör grunden för mänsklig kunskapsutbildning. Inom detta teoretiska perspektiv anses scaffolding centralt för att stötta elever vidare i sin kunskapsutveckling. Genom innehållsanalysen synliggörs att elever har en negativ eller neutral inställning till NO vilket bekräftas både i svensk tidigare forskning och internationella rapporter. En av de slutsatser som dras är att eleverna uppfattar vissa semiotiska resurser så som bilder och rubriker som stöttning, då de kan förtydliga innehålletsamt ha en annan affordance än verbaltext. Däremot är det väsentligt att bilder förklaras genom en fungerande bildtext för att har en positiv effekt. Detta framkommer även i den tidigare forskningen. Ett huvudresultat av studien är att elever prioriterar brödtext högre än andra semiotiska resurser, delvis då andra resurser ses som extra läsning alternativt utfyllnad. Ytterligare ses en samstämmighet kring läsordningen men det finns en osäkerhet vid vissa moment. Överlag uttrycker eleverna att uppslagen var lätta att läsa. En diskussion förs kring resultatet i relation till tidigare forskning och teoretiska utgångspunkter. I konklusionen poängteras den centrala slutsatsen att syftet bakom användning av olika modaliteter bör framkomma för att de ska ha en stöttande funktion.