Elevassistentens roll i anpassad grundskola- nödvändig för samverkan med begränsade möjligheter : En kvalitativ intervjustudie utifrån rektorers perspektiv

Sammanfattning

Syftet med denna studie är att undersöka hur rektorer inom anpassad grundskola beskriver elevassistenters roll i skolgemenskapen samt vilka förutsättningar som finns för samverkan mellan elevassistenter och speciallärare. Tidigare forskning har i stor utsträckning belyst elevassistenters roll utifrån lärares och elevassistenters perspektiv, medan rektorers röster i hög grad saknas inom den anpassade skolformen. Studien har genomförts med en kvalitativ ansats och bygger på semistrukturerade intervjuer med sex rektorer och biträdande rektorer verksamma inom anpassad grundskola i olika delar av Sverige. Det empiriska materialet har analyserats genom tematisk analys utifrån Braun och Clarke. I analysen har data tolkats i relation till teorin om praxisgemenskaper. Resultaten visar att elevassistentens roll inte beskrivs som otydlig i det dagliga arbetet i skolgemenskapen, utan snarare som omfattande och ansvarstyngd. Elevassistenter ses inte som ett komplement i undervisning, utan snarare som nödvändiga för skolformens genomförande. Elevassistenter framstår som den yrkesgrupp som är närmast eleverna under hela skoldagen och som i praktiken bär ett stort ansvar för omsorg, relationsarbete och genomförande av undervisningen. Samtidigt framkommer en tydlig obalans mellan det ansvar som förväntas på elevassistenter och de formella förutsättningar som ges i form av utbildning, samverkan och kompetensutveckling. Studien visar även att även om samverkan är schemalagd på alla skolor i denna studie, ges inte alla yrkesgrupper lika möjlighet att delta, bland annat på grund av organisatoriska villkor. Sammanfattningsvis visar studien hur elevassistenters centrala roll i anpassad grundskola i hög grad formas av organisatoriska strukturer kring ansvarsfördelning, samverkan och tillgång till professionella forum.