Energieffektiva byggnader genom smarta energisystem : En kartläggning av fastighetsägares drivkrafter och barriärer vid implementering av digitala kontrollsystem

Sammanfattning

Bygg- och fastighetssektorn står för en betydande del av Europas energianvändning och utsläpp, vilket gör energieffektivisering till en central del i omställningen mot EU:s mål att nå klimatneutralitet år 2050. Här framträder smarta energisystem som en möjligåtgärd för att minska energianvändningen och förbättra fastighetsdriften. Denna studie undersöker vilka drivkrafter och barriärer fastighetsägare upplever med en ökad implementering digitala kontrollsystem och belyser även teknikleverantörens perspektivför att identifiera eventuella skillnader och likheter mellan perspektiven. Studien har genomförts med en kvalitativ ansats där en initial litteraturstudie låg till grund för den använda intervjumallen. Intervjustudien bestod av semistrukturerade intervjuer med fastighetsägare samt en avslutande intervju med en teknikleverantör för att möjliggöra en kontrastering av perspektiven. Studien visar att smarta energisystem hade en energibesparingspotential på cirka 10 –15 procent i det fall som studerats. Besparingen varierar dock beroende på byggnadens tekniska förutsättningar. Äldre byggnader med dåligt injusterade system eller med värmestyrning via värmekurva kan ha en stor besparingspotential medan nyare byggnader med väl injusterade system eller med styrning på medeltemperatur har lägre möjligheter till besparing. Utöver energibesparingen framträder i studien två andra centrala drivkrafter hos fastighetsägare. Dessa är möjligheten att förbättra inomhusklimatet för de boende i fastigheterna samt att få en ökad kontroll över fastighetsdriften. Utöver drivkrafter identifierar studien även barriärer från fastighetsägare. Ekonomiska hinder i form av höga initiala kostnader och upplevt långa återbetalningstider äråterkommande. Kunskapsbrister framhålls som en central barriär, där begränsad kunskapen om tekniken kan skapa osäkerhet kring dess nytta. Detta kan kopplas till den paradox som studien identifierat där fastighetsägare ser ökad fastighetskontroll som en drivkraft samtidigt som de upplever att de tappar kontrollen efter en installation. Fastighetsägarnas och teknikleverantörers uppfattningar står i konflikt med varandra, främst kring investeringskostnader där teknikleverantören framhåller låga initiala investeringskostnader samt konkurrenskraftiga återbetalningstider för dessa installationer jämfört med andra energieffektiviseringsåtgärder, detta kan tyda på kommunikationsbrister mellan aktörerna. Studiens slutsats är att smarta energisystem har stor potential som en del i arbetet mot ett mer energieffektivt byggnadsbestånd. Åtgärdens prioritet styrs dock av byggnadens befintliga energisystem för att säkerställa att tekniken kan användas optimalt. Smarta energisystem bör därför ses som en del av en helhetslösning där den kombineras med andra relevanta renoveringsåtgärder för att nå full effekt. Studien bidrar till forskningen genom att lyfta svenska fastighetsägares perspektiv på smarta energisystem samt synliggöra kunskapsluckor och skillnader mellan fastighetsägare och teknikleverantörer.