Flytande intelligens, kristalliserad intelligens, processhastighet, arbetsminne och inhibition som prediktorer för adaptiv förmåga hos barnoch unga med intellektuell funktionsnedsättning : En observationsstudie inom ramen för the Cognition and Intellectual Disability collaboration

Sammanfattning

Bakgrund: Barn och unga med intellektuell funktionsnedsättning (IF) har en nedsatt adaptiv förmåga. Adaptiv förmåga avser de färdigheter som möjliggör ett fungerande vardagsliv och struktureras i tre övergripande domäner: konceptuella, sociala och praktiska färdigheter. Omfattningen av nedsättningen är avgörande för vilket stöd individen behöver för att fungera i vardagen. Tidigare forskning har visat att IQ-mått ensamt inte kan predicera adaptiv förmåga hos gruppen. Kunskapen om i vilken utsträckning flytande intelligens, kristalliserad intelligens och processhastighet, vilket är kognitiva förmågor som ryms inom IQ-måttet, unikt kan bidra till adaptiv förmåga är dock begränsad. Däremot har exekutiv förmåga identifierats som en betydelsefull prediktor. De unika bidragen för inhibition respektive arbetsminne, som utgör centrala komponenter av exekutiv förmåga, har dock undersökts i en begränsad utsträckning. Syfte: Syftet med denna studie har varit att undersöka i vilken utsträckning flytande intelligens, kristalliserad intelligens, processhastighet, arbetsminne och inhibition predicerar adaptiv förmåga hos barn och unga med IF. Metod: En observationell tvärsnittsstudie genomfördes utifrån ett urval om 19 deltagare genom CO-IND-projektet. Datorbaserade tester användes för att mäta samtliga prediktorer. Vårdnadshavarna fyllde i WHODAS-Child för att skatta deltagarnas adaptiva förmåga. Datan analyserades med en multipel regressionsanalys. Därtill genomfördes en explorativ analys för att undersöka bivariata samband mellan prediktorerna och WHODAS-Childs delskalor post hoc. Resultat: Ingen signifikant relation mellan prediktorerna och adaptiv förmåga framkom. Inhibition var den starkaste, om än icke-signifikanta, prediktorn. Den explorativa analysen visade inte heller några signifikanta samband mellan prediktorerna och WHODAS-Childs delskalor. Slutsats: Studien har undersökt ett hittills relativt outforskatområde utan att upptäcka några statistiskt signifikanta samband mellan prediktorerna och adaptiv förmåga. Studien har begränsats av en liten urvalsstorlek, vilket samtidigt belyser vikten av CO-IND.