Folkhemmets mode hos kvinnor i det svenska 1950-talet : Modets framställning i tidskriften Husmodern ur ett folkhemsperspektiv

Sammanfattning

Denna uppsats undersöker hur folkhemmets idéer formulerades och förmedlades genom mode i den svenska tidskriften Husmodern under 1950-talet. Studien utgår från ett kulturhistoriskt perspektiv och syftar till att analysera hur kläder och konsumtion framställdes i relation till folkhemmets ideologiska ideal under en period präglad av ekonomisk stabilitet och välfärdsutbyggnad. Uppsatsen bygger på en kvalitativ textanalys av Husmodern med fokus på modesidorna från åren 1951, 1956 och 1959. Empirin tar sin teoretiska utgångspunkt i tre centrala begrepp kopplade till folkhemmet: funktionalism, rationalism och standardisering. Dessa används som analytiska verktyg för att tolka hur mode framställdes som en del av vardagens organisering och hur konsumtion motiverades gentemot läsaren. Empirin visar att mode i Husmodern i hög grad presenterades som praktiskt, ändamålsenligt och anpassat till kvinnans vardagsliv. Kläder framställdes som investeringar som skulle vara hållbara, mångsidiga och ekonomiskt förnuftiga. Genom råd om planerad konsumtion, återbruk och användning av standardiserade plagg och material bidrog tidskriften till att forma bilden av den rationella och ansvarstagande kvinnan. Studien visar därmed hur mode fungerade som ett verktyg för att förmedla och normalisera folkhemmets samhällsideal i det vardagliga livet under 1950-talet.