Food for thought : En empirisk studie över hur skolornas kostnadsfördelning påverkar meritpoäng i årskurs 9 mellan åren 2014–2024

Sammanfattning

Syftet med denna studie har varit att undersöka effekterna av kommuners resursfördelning på elevprestationer, utifrån frågeställningen hur olika kostnadsposter i kommunen samvarierar med genomsnittligt meritvärde för elever i årskurs 9. Det underliggande datamaterialet har bestått av paneldata från Sveriges 290 kommuner under åren 2014–2024 sammanställd från Skolverket och Statistiska centralbyrån. Genomsnittligt meritvärde var beroende variabel och sex kostnadsvariabler (kostnad per elev för undervisning, lokaler, måltider, lärverktyg, elevhälsa, övrigt) samt fyra kontrollvariabler (genomsnittlig inkomst, andel flickor, andel elever med föräldrar med eftergymnasial utbildning, andel elever med svensk bakgrund) användes. Som statistisk metod har poolad regression, regression med slumpmässiga effekter samt regression med tids- och entitetsfixa effekter använts. Genom Lagranges multiplikatortest och Hausmantest har regression med fixa effekter bedömts modellera den underliggande datan bäst. Resultaten visar på signifikanta positiva effekter av måltids- och lokalkostnader på genomsnittligt meritvärde. Inget samband mellan meritvärde och övriga kostnadsvariabler har kunnat befästas. Framtida studier bör studera vidare det ickelinjära sambandet mellan måltidskostnad och meritvärde, samt interaktionen mellan måltidskostnad och föräldrars inkomst, genom att kontrollera för fler eller andra socioekonomiska och demografiska variabler. Dessutom bör även effekter av nya satsningar på lärverktyg undersökas, samt inbördes relativ fördelning mellan kostnadsvariabler inom den kommunala grundskolan.